DEBATT: Ekonomi och stormaktspolitik

Under större delen av 1900-talet satte USA med sin starka ekonomi sin prägel på världspolitiken. Landet vann den ideologiska kampen med Sovjetunionen på grund av den liberala marknadsekonomins överlägsenhet gentemot den socialistiska planekonomin som i likhet med Gorbatjovs glasnost (öppenhet) och perestrojka (nydaning) var starkt bidragande orsak till Sovjetunionens sönderfall. Den sovjetiska ekonomin var för svag för att för att kunna följa president Reagans upprustning under 1980-talet i spåren.Den kinesiska regimen insåg nästan omedelbart efter Maos död marknadsekonomins överlägsenhet och började redan 1978 överge planekonomin. Sedan dess har Kina genomgått en enorm ekonomisk utveckling och har goda möjligheter att inom några decennier gå förbi USA som världens främsta supermakt. Den snabbt uppåtgående kinesiska ekonomin har möjliggjort ekonomiskt och därmed politiskt inflytande i andra världsdelar och hittills mest i många afrikanska länder. Kineserna investerar stora summor i infrastruktur och näringsliv. Förutom import av stora mängder råvaror som olja och gas får kineserna även stort inflytande över dessa länders politiska ställningstaganden och utveckling.Medan utrikespolitiken visar klara nationella drag verkar ekonomin globalt. Politiskt råder rivalitet mellan Kina och USA liksom mellan dessa båda länder och Ryssland. Kineserna vill liksom ryssarna inte ha amerikansk närvaro i sina gränsområden. Både Kina och USA är ömsesidigt beroende av varandra. Enligt investbanken Morgan Stanley - till följd av finanskrisen i framtiden klassad som affärsbank - har Kina placerat mer än 1000 miljarder dollar ur sin valutareserv i amerikanska värdepapper. Den 30 juni uppskattade samma bank Kinas totala valutareserv till 1809 miljarder dollar. Kineserna har därmed ett egenintresse av att den amerikanska ekonomin inte kollapsar. De måste känt sig lättade i samband med finanskrisen i mitten av september då den amerikanska administrationen förklarade sig villig att begära kongressens stöd att rädda storbanker från konkurs.Efter övergången till marknadsekonomi är den ryska ekonomin från låg i nivå sedan sekelskiftet på stark frammarsch. Exporten av olja och gas har givit staten stora inkomster främst genom höga exportavgifter. En svaghet inför framtiden är Rysslands tämligen ensidiga beroende av råvaror och priserna på dessa. Finanskrisen har medfört prisfall på olja. Exportavgiften som sätts för två månader i taget kommer att kraftigt sänkas för november och december och minskar rejält statens exportintäkter. Fortsätter prisfallen på olja och andra råvaror minskar även möjligheterna att åtminstone på kort sikt väcka de gamla stormaktsambitionerna till liv vilket torde glädja Rysslands många grannstater.Ryssland arbetar intensivt med att anlägga olje- och gasledningar så att dessa ska passera utanför de till EU och Nato anslutna före detta sovjetrepublikerna i Baltikum eller forna satellitstaterna. Detta möjliggör för Ryssland att leverera inkomstbringande energiråvaror till de stora energiberoende västra EU-staterna och därmed påverka deras utrikespolitik i mer Rysslandsvänlig riktning samtidigt som man kan stänga av leveranser till de närliggande östra EU-länderna. De västra EU-staternas kritik av den ryska Georgieninvasionen var så mild att den mötte stark kritik från EU-bröderna i öst.Demokratin USA är exempel på hur den ideella politiken åsyftande att gynna demokratins utbredning i världen kolliderar med realpolitiken som kräver ständig tillgång till energiråvaror i världens största ekonomi. USA har vänskapliga förbindelser med oljerika diktaturer som Saudiarabien och av geopolitiska skäl med andra diktaturer. Interventionen i Irak år 2003 för att störta diktatorn Saddam Hussein hade troligen inte ägt rum om landet saknat oljetillgångar.Bolånekrisen i USA ökar landets redan stora statsskuld. Kina har stor valutareserv men den har minskat på grund av krisen. Finanskrisen visar hur viktigt det är att ha en sund finans- och penningpolitik. Stater med budgetöverskott under flera år, låg statsskuld och stor valutareserv är väl förberedda att klara en ekonomisk kris.

Debatt: Ekonomi och stormaktspolitik

Carl-Erik Bladh skriver i dagens debattartikel om sambanden mellan ekonomi och stormaktspolitik.