Dynamik i Östersjöområdet

Stora investerare. De svenska företagen är stora investerare i Lettland och Litauen. Men Nordiska investeringsbankens chef Johnny Åkerholm varnar för att arbetskraftsreserverna snart är förbrukade i Baltikum på grund av den stora emigrationen under de allra senaste åren. Foto: Björn Larsson Ask/SVD/SCANPIX

Stora investerare. De svenska företagen är stora investerare i Lettland och Litauen. Men Nordiska investeringsbankens chef Johnny Åkerholm varnar för att arbetskraftsreserverna snart är förbrukade i Baltikum på grund av den stora emigrationen under de allra senaste åren. Foto: Björn Larsson Ask/SVD/SCANPIX

Foto:

Västervik2007-02-23 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
St Petersburg, Tallinn, Stockholm eller Helsingfors, vilken av dessa städer skall få kalla sig Östersjömetropol? Det var en central fråga vid ett jubileumsseminarium som Handelsgillet i Helsingfors nyligen anordnade på Svenska handelshögskolan i den finska huvudstaden med expertis från näringsliv och offentliga sektorn om möjligheterna ytterligare stärka samarbetet mellan Östersjöländerna. 45 miljoner människor bor runt Östersjön. Alla Östersjöländer utom Ryssland är EU-medlemmar, vilket ökar chanserna till närmare knytning.
Östersjöområdets dynamik och diversitet var alla vid seminariet eniga om. Här finns hela 92 universitet och högskolor. I St. Petersburg finns 15 procent av Rysslands högskoleutbildning. Potentialen är stor. Nordiska investeringsbanken med säte i Helsingfors spelar här en viktig roll för att stötta nordiska och baltiska företag i gemensamma insatser. Finländska och svenska företag har enligt Nordiska investeringsbankens chef Johnny Åkerholm investerat flitigt i närområdet, Baltikum. Svenska och finska investeringarna där har varit lika stora som de i Kina och nästan dubbelt större än de i Ryssland.

NIB-chefen varnade dock för att arbetskraftsreserverna snart är förbrukade i Baltikum på grund av den stora emigrationen under de allra senaste åren. Cirka 20 procent av den lettiska arbetskraften har lämnat landet. Han menar också att investeringarna i fortsättningen i fortsättningen inte kan grunda sig på låga kostnader utan de måste bygga på andra relativa fördelar som Baltikum kan erbjuda, framför allt en hårt arbetande och relativt välutbildad befolkning. Företagen måste också se upp med korruptionen, som minskat men som fortfarande finns. De finländska företagen har koncentrerar sig på Estland, medan de svenska företagen är stora investerare i Lettland och Litauen och i synnerhet i Polen.

Professor Henrik Meinander vid Helsingfors universitet sade att svenska riket uppstod i denna Östersjöregion och senare utvidgades till en stormakt. Och det var hit Peter den store lät flytta sin huvudstad, när Ryssland expanderade västerut. Som dynamisk region har området även därefter upplevt flera guldåldrar kring sekelskiftet 1800-1900 och nu åren efter 1991.
Största hotet mot Östersjöområdets framtid är miljön. Stora ansträngningar, bland annat satsning på reningsverk i St. Petersburg, görs i nordisk-baltiskt samarbete. Men räcker det? Östersjön, som vi svenskar fordom kallade Mare Nostrum, vårt hav, hoppas vi fortsatt skall vara fredens hav om än miljömässigt sårbart.
Betydelsen av fortsatt satsning på den högre utbildningen poängterades under hela seminariedagen. Särskilt framhölls etableringen av Stockholms handelshögskola i Riga som lyckosam. Professor Tom Berglund menade att Karolinska institutet är den enda nordisk-baltiska undervisningsinstitution som håller världsklass.

Vilken stad skall då kunna kalla sig Östersjöområdets metropol?
Huvudintrycket från Helsingforsseminariet var att det numera är St Petersburg och inte Stockholm som har potentialen att verka som Östersjömetropol. St Petersburg är en mångmiljonstad med oanade växtmöjligheter.
Närområdet blir också för svensk framtid allt viktigare.
Kolumnen
Läs mer om