Diskvalificerad, vem då?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Var och med förmåga att läsa innantill kunde lätt notera att VT i den åberopade ledaren redan i första meningen fördömde attacken mot studiecirkeln som ett illdåd. Om detta handlade i själva verket större delen av ledartexten. Någon missaktning mot någon av de angripna personerna har ledaren självklart inte gett uttryck för. Tvärtom.
Det har för den skull inte funnits anledning att förmedla bilden av de attackerade medlemmarna i Socialistiska partiet som någon sorts martyrer i en kamp för demokrati och frihet och rättvisa, vilket de inte är. Om detta talar deras politiska budskap sitt tydliga språk för den som något tränger bakom slagorden.
När Socialistiska partiets agitatorer replikerar med att försöka ge en lektion i Nazitysklands framväxt slår de in öppna dörrar. Ämnet har inte diskuterats i VT:s ledare. Det har inte funnits skäl att göra det. Än mindre att fabricera politiskt tillrättalagda bilder av detta förödande historiska förlopp.
Mera relevant har varit att titta närmare på de politiska budskapen på Socialistiska partiets respektive Svenska motståndsrörelsens hemsidor. Det är vad VT gjort och därtill kommenterat de beröringspunkter som kan noteras dem emellan (se hemsidorna).
Ett slående exempel på detta är att båda rörelserna gör ett nummer av att ha socialismen som mål, om än med skilda förtecken. Socialistiska partiet har gissningsvis inte tolkningsföreträde till innehållet i andras politiska program, och när Svenska motståndsrörelsen säger sig eftersträva socialismen, får man väl förmoda att det är så.
Och visst är nationalsocialismen, precis som namnet säger, en yttring av socialismen. Att Socialistiska partiets frontkämpar inte vill skylta med att dela politiskt mål med de krafter de vill gälla för att vara själva motpolen till, är knappast VT:s problem.
SVAR