DEBATT: Direktval av en kommunal borgmästare!

Det är bekymmersamt att så många förhåller sig passiva inför den kommunala vardagen. Denna inställning betyder dock inte att människor saknar intresse för politiska frågor. Folk har åsikter om hur arbetslösheten skall bekämpas, hur det höga sjukskrivningstalet skall nedbringas, hur de långa vårdköerna skall förkortas, hur våldsbrotten skall förhindras och hur alkoholmissbruket skall motverkas.
I ett modernt samhälle med stora ekonomiska kretslopp, komplicerad teknik och maktkoncentration är den representativa demokratin nödvändig. Medborgarna måste i fria val få utse sina riksdagsledamöter, landstings- och kommunpolitiker. Antalet personer som finns med i de direkta beslutsprocesserna är emellertid alldeles för få.
Kommunerna är lättast att påverka oavsett deras storlek. Även i de större städerna finns det möjligheter att upprätta och vidmakthålla närhet till fullmäktiges och nämndernas ledamöter.
Många kommuner har infört systemet med medborgarförslag. Det innebär att alla invånare har chans att direkt till fullmäktige få framföra sina idéer. Åtminstone på vissa håll har de därtill möjligheter att inför ledamöterna plädera för sin sak.

I de större städerna är det förstås omöjligt att hantera medborgarförslag via kommunfullmäktige. Framställningarna kan därför lämnas till stads- och kommundelsnämnder eller motsvarande. Där sådana saknas finns det möjligheter att en eller ett par gånger om året låta kommunpolitiker från alla partier möta invånarna i någon form av rådslag.
Öppna nämndsammanträden är bra men får knappast något större genomslag. Då är det bättre att socialnämnden genomför rådslag med handikapp- och pensionärsorganisationerna, att miljö- och byggnadsnämnden arrangerar utfrågningar kring aktuella ämnen, att kultur- och fritidsnämnden låter ideella föreningar medverka i planeringen av verksamheten och delta i utformningen av olika handlingsprogram, att kommunstyrelsen tillsammans med elevorganisationer och andra föreningar genomför ungdomsforum samt att skolnämnden inbjuder till föräldrapaneler. Program och annan verksamhet på biblioteken bör ordnas i samarbete med studieförbund och kulturföreningar.

Till de viktigaste uppgifterna hör att engagera folk i de olika kommundelarna. Det är utmärkt om det finns ett nät av partiföreningar som informerar, lyssnar och mobiliserar. Därjämte bör det finnas utrymme för tvärpolitiska intresseföreningar som driver lokala frågor. I kommuner med flera intresseföreningar är det önskvärt att dessa går samman i ett gemensamt forum där man tar ställning till helheten - ensidigt bytänkande får inte dominera.
En gång under varje mandatperiod bör kommunen gå ut med en enkät till alla över femton år. Enkäten skall ge besked om kommuninnevånarnas uppfattning om önskade nya verksamheter, om det finns sådant som spelat ut sin roll och om skattenivå. Hur skall pengarna användas? Den moderna datatekniken gör det möjligt att på ett meningsfullt sätt sammanställa svaren. Politikerna kan vid enkätens uppföljning delta i samtalskvällar i bygdegårdar, i Folkets Hus, i nykterhetslokaler och på bibliotek.

Ett sätt att öka medborgarnas politiska intresse och inflytande är direktvalda kommunalråd eller borgmästare. I kommuner med fler än ett kommunalråd bör valet gälla den som skall bli kommunstyrelsens ordförande. Varje parti som så vill ställer upp med en egen kandidat men det bör också finnas utrymme för oberoende aspiranter. En sådan åtgärd skulle medverka till att de ledande politikerna tvingas profilera sig inför väljarna. Vad vill de uppnå under kommande mandatperiod? Det blir möjligt att även utkräva personligt ansvar - något som idag är svårt inom ramen för den traditionella partistrukturen.
Allt är möjligt om bara viljan finns. Visst saknas det pengar för många angelägna aktiviteter men ett minst lika stort problem är bristen på kreativitet. Oavsett vem eller vilka som styr i kommunerna är trögheten en tvärpolitisk realitet.

Debatt: Direktval av en kommunal borgmästare!