Den stora baksmällan i Bryssel
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Med facit i hand finns det inte längre något grundlagsförslag att rösta om. Två nationer som kan sägas vara något av EU:s grundarländer har förkastat förslaget till en ny författning. Frankrikes och Nederländernas medborgare har med kraft sagt nej till förslaget.
Man har därmed sagt nej till det fortsatta byggandet av superstaten "Europas Förenade Stater". Men det är även ett nej för utflyttningen av jobben till låglöneländer, ett nej till billig arbetskraftinvandring och ett nej till mera överstatlighet.
Samtidigt har valen i de tre EU-länderna visat att demokratin alltid är ett bättre alternativ än motsatsen. Vi får verkligen hoppas att medborgarnas ställningstagande kommer att respekteras. Tyvärr fortsätter makthavarna att visa sin arrogans mot de breda folkgrupper som röstat nej, eller mot dem som kritiserat EU:s nya grundlagsförslag. Man gör det genom att försöka påstå att "det var egentligen inte grundlagsförslaget man röstade om". Den stora baksmällan i Bryssel blev därmed ett faktum.
Det är skrämmande att våra folkvalda inte tar till sig den kritik som framförts mot det förslag som nu har förkastats av de franska och holländska väljarna. En kritik som funnits lika länge som förslaget har funnits. Förslaget har kritiserats av både statsvetare och nationalekonomer. Det har funnits kritiker inom samtliga politiska partier.
Processen med att ta fram förslaget gick inte heller helt smärtfritt, in i det sista fick man göra ändringar för att alla medlemsländerna skulle godkänna förslaget. Trots att förutsättningarna för att EU:s nya grundlag nu är undanröjda, alla medlemsstater skulle vara tvungna att säga ja till förslaget, vill Göran Persson, (och även andra EU-parlamentariker), fortsätta med ratificeringsprocessen som om inget har hänt.
Vad ingen av dem verkar tänka på är att motståndet mot hela EU-etablissemanget kommer att fortsätta att öka så länge Europas politiker visar förakt mot folkviljan. Det är inte bara här i Sverige som motståndet ökar, inom hela den så kallade gemenskapen minskar förtroendet för EU-politiken på grund av bristen på respekt för demokratin. Därför kommer den stora baksmällan i Bryssel att fortsätta ännu ett bra tag.
Den farligaste vägen EU kan välja inför framtiden är att inte lyssna på sina medborgare. Hela EU:s existens står på spel om man även i fortsättningen fattar beslut över medborgarnas huvuden i frågor som rör den vanliga människans vardag.
EU skall inte bestämma vilka konkurrensregler som skall gälla, låt marknaden sköta detta genom tillgång och efterfrågan. Låt de enskilda medlemsländerna själva bestämma om man vill ha monopol inom vissa områden eller ej. Det är ju precis vad EU gör, inrättar monopol, när man bestämmer hur konkurrensen får bedrivas.
EU måste ställa sig följande frågor: "Vad är vår främsta tillgång, kapitalägarna eller de vanliga medborgarna?" Följdfrågan blir sålunda: "Vilka intressen skall vi arbeta för, kapitalägarnas eller de vanliga medborgarnas?". Hittills råder det ingen tvekan om vilken sida man valt att tillgodose i första hand, man går tyvärr i kapitalets ledband.
Vanliga medborgare upplever inte att EU givit dem någonting annat än högre priser och färre arbetstillfällen. Storföretag har inte enbart flyttat från Sverige, både Nederländerna och Frankrike har drabbats. Vissa företag har till och med fått hjälp av EU att flytta till låglöneländer.
Resultatet vet vi, arbetslösheten ökar. EU måste byta kurs, det finns tillräckligt många områden man kan verka inom utan att behöva förgripa sig på demokratin.
Två av de viktigaste och för oss alla livsavgörande områdena är miljöfrågorna och vår framtida energiförsörjning. När man löst dessa två frågor, vilket kan ta tid, kan man fortsätta att göra EU till det fredsprojekt man försökt göra gällande att det alltid varit. I grundlagsförslaget nämndes ordet fred endast tre gånger medan ordet bank användes 176 gånger.
Man skall även låta bli att fatta överstatliga beslut som rör sport och turism, vilket också fanns med i förslaget till ny författning. Dessa två områden hör inte ens hemma i en författning, i sådana frågor skall medlemsländerna få bestämma själva efter de förutsättningar som finns i varje enskilt land.
DEBATT
Jan-Gunnar Johansson, Västervik, är fri debattör.
Jan-Gunnar Johansson, Västervik, är fri debattör.