"Den som är i skuld är inte fri" sade den tidigare statsministern Göran Persson. I Sverige har både Socialdemokraterna och den nuvarande borgerliga regeringen insett vikten av att ha budgeten i balans och därtill ett överskott i de den offentliga sektorn att använda under sämre tider. Detta gör att Sverige tillhör de länder som har den minsta statsskulden. Enligt officiell statistik utgjorde den svenska statsskulden den sista mars i år 31,2 procent av BNP det vill säga värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. I kronor räknat blir det 1031 miljarder. Som jämförelse kan nämnas att vår statsskuld år 2005 utgjorde 47,5 procent av BNP. Många av världens krisländer har statsskulder på betydligt mer än 100 procent av BNP och dessa fortsätter att öka.
Länder med stora budgetunderskott och därmed stigande statsskulder förlorar stora delar av sin ekonomiska och politiska frihet. Skräckexemplet i dag är Grekland där regeringarna under många år medvetet gravt misskött ekonomin. Det har skett skattefusk och lågt skatteuttag, utdelande av onödiga offentliga tjänster till politiska anhängare samt falska uppgifter till EU-myndigheterna om budgetunderskott och statsskuld vid förhandlingarna om EU-inträdet. Greklands statsskuld utgjorde i slutet av april i år 143 procent av BNP och beräknas nästa år motsvara 160 procent om inga åtgärder vidtas. I reda pengar var summan i mitten av maj 329 miljarder euro - allt enligt tillgänglig statistik. Flera europeiska storbanker, främst franska och tyska men inte svenska, har stor låneexponering till Grekland och riskerar att drabbas av stora förluster vid eventuell grekisk skuldavskrivning eller konkurs. Bland andra EU-länder i riskzonen nämns särskilt Spanien och Portugal.
Följden av misskötta statsfinanser har för berörda länder blivit att långivarländer samt EU och IMF (Internationella Valutafonden) förutom högre räntor tvingar fram beslut som berör inte bara den ekonomiska utan även den politiska utvecklingen. Detta i sin tur som vi sett i fallet Grekland ger upphov till svåra inre oroligheter. I politiskt avseende betyder en ordnad ekonomi mycket. Detta framgår tydligt vid en jämförelse mellan utvecklingen av den amerikanska och kinesiska ekonomin. USA har länge haft stora budgetunderskott på såväl federal som delstatlig nivå. Dessa har till stor del finansierats genom kinesiska köp av amerikanska statspapper. Kina har även stort exportöverskott till USA. Länderna är ömsesidigt beroende av varandra men USA mest av Kina. Detta medför att USA:s regering är mycket återhållsam med kritiken av Kinas brott mot mänskliga rättigheter,
Kinas goda finanser har inom några få år möjliggjort omfattande investeringar och därmed stort politiskt inflytande i andra världsdelar och då främst Afrika. Stora investeringar i afrikanska länder har skett inom den för den kinesiska ekonomin viktiga råvaru- och oljebranschen. Dessa länder har också fått kinesisk hjälp med utbyggnad av den viktiga infrastrukturen.
Pengar ger makt, Medan USA:s politiska inflytande minskar kommer Kinas att öka. För Sveriges del har vi också sett att det främst är till Kina man vänder sig för att om möjligt kunna rädda SAAB-fabriken i Trollhättan. Sveriges ekonomi tillhör de mest framgångsrika i världen och detta beror på välskötta finanser med budgetdisciplin och överskottsmål. När en ny världsekonomisk kris inträffar blir följderna inte så svåra om vi under bättre tider samlat i ladorna.