Debatt: De borgerliga och den rödgröna miljöpolitiken

Västervik2004-09-21 01:00
CARL-ERIK BLADH
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Miljöpartiet har som femprocentparti fått ett stort inflytande på regeringspolitiken ? större än omkring tioprocentstarka vänsterpartiet. Detta gäller speciellt miljöpolitiken. Både statsministern och partisekreteraren Lars Stjernkvist har uttalat sig för ökat samarbete med miljöpartiet. Efter en eventuell valseger år 2006 torde det vara omöjligt att utestänga miljöpartiet från regeringen om man vill fortsätta samarbetet. Detta i sin tur torde göra det omöjligt att utestänga det sannolikt större vänsterpartiet från regeringsarbetet. De nuvarande samarbetspartierna blir då alla tre regeringspartier vilket ytterligare kommer att radikalisera regeringspolitiken inom de flesta områden. Detta scenario borde få de borgerliga partierna att inse nödvändigheten av att med ett gemensamt program fullborda det nu inledda samarbetet inför riksdagsvalet år 2006. Programmet måste klargöra gemensamma politiska ställningstaganden i alla viktiga frågor under den kommande fyraårsperioden. Enligt min mening bör ett gemensamt regeringsprogram inte utgöra något hinder för att de samverkande partierna som vägledning för väljarna även deklarerar sin egen uppfattning om hur framtidens samhälle bäst bör utformas efter mandatperiodens slut år 2010.

Av utrymmesskäl skall jag mest beröra den rödgröna av miljöpartiet framtvingade så kallade skatteväxlingen som i praktiken inte innebär annat än en försumbar förbättring av miljön. Konsumenterna däremot får förutom höjning av de redan skyhöga elkostnaderna även ökade bilkostnader i form av bensin - och dieselskattehöjning samt oberoende av bilens drivmedelförbrukning en kraftigt höjd fast fordonskatt. Bilåkandet lär inte minska genom dessa skattehöjningar. Bilägarna måste även räkna med att drivmedelpriserna snabbt kan stiga om råoljepriserna snabbt rusar i höjden genom ökad efterfrågan, sabotage mot oljeledningar eller stigande dollarkurs. Då minskar sannolikt bilåkandet men då utsätts även hela världsekonomin för svåra påfrestningar. 40 procent av den sedan år 2000 ökade oljeproduktionen i världen beror på ökad oljeefterfrågan från den snabbt expanderande kinesiska ekonomin. Efterfrågan på bilar ökar också snabbt hos den kinesiska medelklassen som beräknas uppgå till 300 miljoner människor och där finns än så länge liksom i USA inget nämnvärt miljömedvetande. Oljeefterfrågan och bilparken ökar också snabbt i andra växande ekonomier i både Asien.och Östeuropa.

Givetvis måste miljöfrågan tas på största allvar. Detta måste dock ske globalt genom internationella överenskommelser att exempelvis beskatta fordonen efter deras miljöpåverkan. Fordonsskatten på dieselbilar är omkring fyra gånger så hög som på bensinbilar. De har 20 procent lägre koldioxidutsläpp än bensinbilar Det finns nu även dieselbilar med partikelfilter som enligt vd på Motormännen är det enda realistiska miljöalternativet för att få en omedelbar verkan på miljö- och klimatproblemen. Miljövänliga drivmedel bör också förmånsbeskattas.
I Svenska Dagbladets Brännpunkt den 14.9 beskriver fyra klimatforskare den enligt deras mening enda metod som redan på 10 till 20 års sikt påtagligt skulle kunna bidra till minskning av koldioxidutsläppen. Metoden innebär att vid källan ? exempelvis ett kraftverk ? avskilja koldioxiden och därefter transportera och lagra den i geologiska formationer på land eller havsbotten. Olje- och gasfält som närmar sig slutet av sin ekonomiska livslängd kan utnyttjas för att lagra koldioxid. Enligt forskarna har tekniken utvecklats under senare år och fungerar redan i försöksanläggningar och i liten kommersiell skala.

De rödgröna pålagorna i form av ökad energibeskattning och ökade socialavgifter drabbar även kommuner och landsting hårt. De utlovade kompensationerna täcker inte de utgiftsökningar dessa kommuner hade före regeringens indragningar och nerskrivningar av tillväxten. Även företagen drabbas hårt. Både socialdemokratiska och borgerliga kommunalråd har uttalat stor besvikelse över den rödgröna uppgörelsen och de socialdemokratiska har speciellt kritiserat regeringens kapitulation inför miljöpartiet. I tv-programmet Agenda den 19.9. presenterades en opinionsundersökning som visade att inte bara borgerliga väljare utan även en stor andel socialdemokratiska väljare ogillar miljöpartiets alltför stora inflytande på regeringspolitiken.
Ett bättre alternativ för att få in mer pengar till statskassan och även förbättra miljön vore att beskatta alla utländska transportfordon med miljömässigt sämre bränsle som trafikerar och bidrar till nedslitningen av våra vägar och som med sina minst 20 procent lägre kostnader hotar att slå ut den svenska åkerinäringen.
DEBATT