Cecilia Stegö Chilò och Immanuel Kant
Råd i tiden. Borde Cecilia Stegö Chilò ha lyssnat på Immanuel Kant? Foto: Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sedan får jag i min hand en uppsats skriven av UD-medarbetaren Ulla Gudmundson, chef för analysfunktionen på UD. En uppsats som uppmuntrar inte minst diplomater att mer aktivt läsa Kants skrifter. Hon tycker att Kants tankar borde få plats i diplomatprogrammet för nyanställda.
Ulla Gudmundson är övertygad om att 1700-talsfilosofen har mycket att lära oss människor på 2000-talet. Hon tar som exempel att söker du på internet och sökfunktionen google får du fyra miljoner träffar. Tankarna i Kants pamflett "Om den eviga freden" har inspirerat både Nationernas Förbund, FN och EU. Kant pläderar för en federation av nationer, grundad på respekt för rätten, som den enda vägen att långsiktigt trygga världsfreden.
Diplomaten Ulla Gudmundson gör en koppling till Irakkriget och ett smutsigt irakiskt fängelse i fyrtio graders värme, där chansen ges att ta ut aggression och rädsla på en försvarslös motståndare. Genèvekonventionens idégrund om hur bland annat politiska fångar skall behandlas bygger på Kants imperativ " Handla så att din handling kan upphöjas till allmän lag".
I motsats till många andra filosofer är Immanuel Kant inte pacifist.
Krig kan, menar han i vissa lägen, vara ett nödvändigt steg i en process på vägen till en rättvis och varaktig fred. Ulla Gudmundson tror att Kant, om han levat, kunnat ställa sig bakom Natos bombkampanj mot Serbien våren 1999 för att stävja etnisk rensning i Kosovo. Kant skriver att de mänskliga rättigheterna är viktigare än ordning och lugn.
Kants och andra upplysningstänkares politiska program om avskaffande av kungadömen av Guds nåde och folkens rätt till självbestämmande genomfördes i den amerikanska och sedan i den franska revolutionen. Kants politikerideal är inte den despotiske typen utan i stället reformisten, nämligen ledaren som aldrig förlorar idealen ur sikte, men som accepterar att tid och tålmodigt arbete krävs för att realisera dem och som är varsam med medlen. Känns det inte igen?
Men som alltid med stora tänkare finns hos Immanuel Kant också komplexa och motsägelsefulla idéer. Idéer som i dagens ljus kan klassas som rasistiska eller i alla fall svårförståeliga. Om kvinnor som lärde sig grekiska lär Kant ha sagt att de lika gärna kunde ha skägg.
Men - och det är det viktiga - i Ulla Gudmundsons uppsats ger 1700-talsfilosofen både djup och perspektiv som fortfarande känns högst modernt. Och hos Kant finns mycket av idégrunden både till den svenska och den europeiska utrikespolitiken.
Säkert har vår nye utrikesminister Carl Bildt sedan länge tagit detta till sig!
Kolumnen