Byt fokus i rovdjursfrågan

Lars Elindersson, riksdagsledamot för moderaterna, skriver nedan om rovdjurens skiftande beteenden och argumenterar för en föränrad hållning i rovdjursfrågan.

Det är dags att byta fokus i rovdjursfrågan, anser skribenten.                                         Foto: Scanpix

Det är dags att byta fokus i rovdjursfrågan, anser skribenten. Foto: Scanpix

Foto: Hasse Holmberg

Västervik2008-09-29 00:07
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sverige har i dag en rovdjurspolitik som varken tar hänsyn till djurs naturliga beteende eller människors situation. Det är dags att byta fokus i rovdjursdebatten. Djur anpassar sig efter människors beteende. Alla som regelbundet vistas i skog och mark vet att även vilda djurs beteende i hög grad styrs av hur människor uppträder - om djuren upplever människor som vänligt sinnade och ofarliga, blir djuren orädda och "socialiseras" medan ett hotfullt eller farligt beteende medför att de istället blir skygga och undviker kontakter.För en tid sedan presenterades forskning som visade hur vissa fåglar kan identifiera enskilda människor. Fåglas som infångats och efter en tid i fångenskap släpps lösa, känner igen och varnar sina artfränder när de personer som tidigare hållit dem fångna kommer i närheten. Historier om hur enskilda djur förflyttar sig mellan olika områden eller på annat sätt ändrar sitt beteende inför jaktsäsongen har betecknas av vissa som skrönor, men många jägare och andra människor som vistas i skog och natur ser dem tvärtom som sanna eller sannolika, och själva kan ge exempel på detta. I Kanada och Alaska finns detaljerade beskrivningar om hur till exempel björnar i områden med förbud på björnjakt blivit helt socialiserade och rör sig fritt i bostadsområden och till och med i storstädernas centrala delar, medan björnar i områden med friare jaktregler förblir skygga och söker sig från befolkade områden. I Lettland är jakt på varg fri. I Lettland finns ändå gott om varg, men till skillnad från i Sverige upplevs vargen inte som ett hot eller problem för människor och tamboskap. Den lettländska vargen är skygg, söker sig bort från befolkade områden och visar sig sällan i dagsljus. Kontrasten mot den svenska situationen är påtaglig! Mycket tyder på att skillnaden mellan den lettiska vargens beteende och den svenska vargen helt eller delvis beror på att vargen "lärt sig" att det är farligt att komma nära människor eller röra sig i befolkade områden.För att den svenska rovdjurspolitiken skall bli framgångsrik och allmänt accepterad måste den förändras så att rovdjurens naturliga beteende lyfts fram. Ett sätt att minska rovdjurs tendens att "socialiseras" är en mindre restriktiv jaktlagstiftning. Ökade möjligheter till så kallad skyddsjakt på "socialiserade" och oskygga rovdjur som angriper tamdjur eller kommer nära tätbefolkade områden kommer inte att räcka. Istället bör ett kontrollerat försök med fri jakt på rovdjur införas i områden där rovdjuren utvecklat ett onormalt, oskyggt beteende.
Debatt
Lars Elinderson är riksdagsman för moderaterna.
Läs mer om