DEBATT: Budgetunderskotten och statsskulderna hotar världsekonomin

Världsekonomin har från låg nivå som följd av stora stimulanser från centralbanker och regeringar börjat återhämta sig. Kommande problem i brist på tidigare erfarenheter är när och hur stimulanserna ska avvecklas. Sker detta för tidigt är risken för återfall stor. För sen avveckling kan orsaka ekonomisk överhettning med nya bubblor och hög inflation. Det bästa förfaringssättet borde vara att inte utfärda nya stimulanspaket och sedan gradvis avveckla redan befintliga. I länder som Sverige och Storbritannien som under innevarande år har parlamentsval torde inga avvecklingsplaner före valen offentliggöras. För Sverige med sunda statsfinanser efter flera år av budgetöverskott under högkonjunkturens goda tider blir det lättare att avvakta rätt tidpunkt för successiv stimulansavveckling. Det blir svårare för länder som under högkonjunkturen låtit utgifterna flöda med stora budgetunderskott och stigande statsskuld som följd.Finansminister Anders Borg tror att årets budgetunderskott inte blir mer än tre procent. Det är den högsta under normala förhållanden tillåtna siffran enligt EU:s stabilitetspakt. Den föreskriver även att ett medlemslands statsskuld inte får överskrida 60 procent av BNP dvs värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Enligt Borg beräknas Sveriges statsskuld under år 2010 uppgå till 38,4 procent av BNP. Som jämförelse kan nämnas att USA:s statsskuld väntas vara lika stor som landets BNP alltså 100 procent och budgetunderskottet elva procent Japans statsskuld under nästa år antas motsvara två års produktion alltså 200 procent. Greklands underskott i år beräknas bli 13 procent av BNP och statsskulden 130 procent. Den av EU påtvingade svångremspolitiken har orsakat politisk och social oro i Grekland. Tidigare ekonomiskt snabbväxande Spanien har stor bostadsbubbla och en arbetslöshet på nära 19 procent och ett budgetunderskott på drygt 11 procent av BNP. Även Portugal och Irland lider av svåra ekonomiska problem. De här nämnda fyra periferiländerna inom eurozonen med svåra ekonomiska problem riskerar att allvarligt försämra eurons ställning som världsvaluta. De tre baltiska länderna har liksom Island drabbats hårt av krisen. I Kina sker återhämtningen nu så snabbt att risken för överhettning och inflation är stor. Östasiatiska länder som Kina och även Indien tycks bli de nya dragloken för världsekonomins återhämtning.Som framgår av ovannämnda statistik är Sveriges ekonomiska situation betydligt bättre än för flertalet andra industriländer. Eurozonens huvudländer Tyskland och Frankrike har underskott på 5,5 respektive 8 procent jämfört med Sveriges enligt färska siffror beräknade 2,9 procent av BNP. Som exportberoende land är vår tillväxt beroende av utvecklingen i vår omvärld. För länder med stora budgetunderskott och statsskulder är läget värre. Det kan bli förtroendekris för dessa länders betalningsförmåga. Samtidigt är det politiskt impopulärt att höja skatter och sänka utgifter. Före nästa lågkonjunktur måste utsatta länders finanser vara någorlunda återställda om en kris värre än den pågående ska kunna undvikas. Sparsamhet under goda tider som ger överskott att användas under sämre tider är ett villkor för att kunna undvika kriser av samma storleksordning som nu senast drabbat världsekonomin.

Debatt: Budgetunderskotten och statsskulderna hotar världsekonomin