Bryt attityderna till alkohol
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Varför just skatten på starksprit? I detta avslöjas en brutal cynism: Det är denna skatt som mest skiljer Sverige från omvärlden. Många ?spritpendlare? koncentrerar sig på starksprit, eftersom de tjänar mest när de sedan säljer vidare till vänner och bekanta ? och underåriga. Därför tror utredaren att man effektivast hejdar förlusten från statskassan genom att sänka just denna skatt.
Att en sådan exklusiv sänkning ökar tillgången på starksprit och därmed ökar alkoholskadorna bekymrar inte utredaren. Att ungdomar lättare får tag på starksprit och snabbare fastnar i ett skadligt dryckesmönster, att alkoholister lättare får fatt på drycker som binder dem, att kvinnomisshandel och barns lidande ökar, att samhällets kostnader för alkoholskador kommer att vida överstiga 120 miljarder per år, det räknar tydligen utredaren kallt med ? och tillåter ske.
Alkoholkonsumtionen i Sverige pekar brant uppåt. Den ligger nu på samma nivå som för 100 år sedan, när ?Sverige höll på att supa ihjäl sig?. Dryckesmönstret har förändrats: Många har tagit till sig den kontinentala vinkulturen ? men berusningsdrickandet har inte minskat. Istället kryper alkoholdebuten ner i åldrarna.
För 100 år sedan insåg nationen faran med ett ohämmat drickande. Genom medvetna, ibland impopulära beslut bröts mönstret. Länge har Sverige legat klart under högkonsumtionsländernas förbrukning, men har nu återgått till en skrämmande hög nivå.
Attityden till alkohol är ofta dubbelbottnad. Man värnar mer om den egna rätten att dricka än omsorgen om den svage. Den som avstår från alkohol, av etiska skäl eller av solidaritet med nyktra alkoholister, betraktas som avvikande och blir negativt särbehandlad. Ofta saknas alkoholfritt alternativ vid middagar. Man hänvisas till att dricka vatten, vilket inte gör det lättare avvika från normen, när djupröda drycker fyller grannarnas glas.
Var det på grund av denna problematik som mina argument inte togs till vara, när jag 2002, vid utarbetandet av den folkhälsopolitiska planen, framhöll behovet av att bryta den ökande alkoholkonsumtionen? Frågan sopades in under rubriken ?livsstilsrelaterade sjukdomar?, som helt domineras av temat övervikt och fysisk aktivitet.
Därför är det glädjande att folkhälso- och miljöutskottets nuvarande ordförande, Eva-Lena Fungmark, tillsammans Magnus Danlid i en debattartikel lyfter fram folkhälsoperspektivet på Härstedts utredning. Däremot fullföljer de inte tankegången, utan hamnar i slutsatsen att sänka skatterna även på öl och vin. En sådan åtgärd skulle ju öka den totala tillgången på billig alkohol!
Den svenska restriktiva alkoholpolitiken har räddat liv och minskat lidandet hos alkoholberoende och närstående genom att begränsa tillgängligheten. Andra länder, som Frankrike, Estland och Finland, agerar för att minska sina dryckesvanor. Varför ska då inte Sverige stå fast som föredöme för en framgångsrik alkoholpolitik?
Nej, inled snarast förhandlingar om att ensidigt sänka införselkvoten till samma nivå som före årsskiftet! En liter sprit, fem liter vin, 15 liter öl per person räcker mer än väl till husbehov. Det finns ingen anledning för en privatperson att köpa hem tio liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl!
Låt EU-domstolen avgöra om ett land får skydda sin befolkning från farliga substanser! Med samma argumentation som när EU förbjuder export av svenskt snus borde vi ha rätt att hålla spritfloden utanför landets gränser.
Under tiden måste vi arbeta med attitydförändringar. Det ska vara lika självklart med en alkoholfri uppväxt som att inte dricka under graviditet eller i samband med bilkörning, arbete eller idrott. Och att det alltid finns alkoholfria alternativ vid bjudningar!
DEBATT