Bristande likvärdighet Baylans akilleshäl
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Att var fjärde elev inte når grundskolans mål är Sveriges kanske allvarligaste välfärdspolitiska misslyckande någonsin. Var tionde elev når inte godkänt i svenska, matte och engelska och därmed inte behörighet till gymnasiets nationella program. Det innebär att livets drömmar släcks redan i 16-årsåldern för var tionde svensk 16-åring. Så här ser resultaten ut år efter år.
Tanken var att elever på IV-programmet snabbt skulle komplettera kunskapsbrister från grundskolan, för att sedan ta sig in på och igenom ett nationellt program på gymnasiet. Men det är bara var femte IV-elev som gör den resan. Istället är avhoppen från gymnasieskolan betydande. LO har uppmärksammat att var femte 20-åring inte har klarat av gymnasiet idag.
Den socialdemokratiska trekvartsskolan - där bara tre av fyra når målen - sorterar elever för livet. Det är uppenbart att dagens brister i skolpolitiken kommer att visa sig på arbetsmarknaden i framtiden. Vem hittar vi i bidragsberoende och arbetslöshet om några år? Den som klarat av grundskolan, eller den som inte har gjort det?
Den svenska skolan tappar i förmåga att kompensera elever för social bakgrund i en tid när behoven av detta ökar. Skillnaderna i elevernas resultat ökar. Det beror inte på att de bäst presterande eleverna drar ifrån, utan att de svagast presterande eleverna har fått det svårare i skolan. Det grundläggande problemet är att insatser för att upptäcka kunskapsluckor och sätta in stöd inte görs i tid.
Sverige har - i motsats till den socialdemokratiska retoriken - inte längre en likvärdig skola. Var du föds och var du bor avgör hur god utbildning du får. Det finns skolor där alla elever når målen, men det finns ett stort antal skolor där mindre än hälften av eleverna når målen.
Allt detta bär den socialdemokratiska regeringen ansvar för. Fram till valet är det den socialdemokratiska regeringen som sitter på verktygen att göra någonting åt saken, men Ibrahim Baylan ägnar sig istället åt skrämselpropaganda om moderaterna och Alliansen.
Elever och skolor tillåts att falla igenom, utan att det vare sig upptäcks eller åtgärdas. Kommuner och skolor måste ges bättre förutsättningar, men också hållas ansvariga för elevernas resultat.
En av förklaringarna till Finlands goda kunskapsresultat är höga förväntningar och krav på eleverna. Den svenska skolan är istället på väg att bli en treämnesskola, eftersom gymnasiebehörighet kommer redan av godkänt i svenska, matte och engelska. Därför är det så viktigt att som moderaterna betona att alla elever skall nå alla grundskolans kunskapsmål.
OECD har konstaterat att det individuella programmet inte alls har fungerat som tänkt och att fokus behöver läggas på tidigare insatser. Det behövs regelbundna kontrollstationer för landets elever, med fler nationella prov och skärpta krav på skolorna att ge tidiga, individanpassade stödinsatser.
Det behövs också regelbundna nationella kontroller av skolors kvalitet och möjlighet till sanktioner mot skolor som inte åtgärdar brister. Skolverket bör få bättre möjligheter att få igenom sina rekommendationer till kommunerna, menar OECD. Moderaterna förslår att Skolverket ges möjlighet att förena sina kvalitetskrav med vite.
Det behövs - enligt oss - också en uppvärdering av de tidiga skolåren och en förtydligad läroplan för förskolan. Detta kan bättre kompensera elever för social bakgrund och bättre förbereda elever för läs- och skrivinlärningen i skolan.
Den bristande likvärdigheten är den svenska skolans och den socialdemokratiska skolpolitikens akilleshäl. Ytterst handlar det om att tusentals barn inte får den kunskap som livet kräver.
Moderaterna har presenterat ett heltäckande program för att höja kvalitetskraven på skolan, men också ge den nya verktyg för att klara uppdraget. Bättre lärarutbildning, akademisk fortbildning för lärare, tidiga kunskapskontroller av elever, ökade krav på individuellt stöd till alla elever som behöver och tidigare betyg, som berättar om hur det går för varje elev hör till förslagen. Varje elev skall nå grundskolans alla mål.
DEBATT
Sten Tolgfors är riksdagsledamot och moderaternas talesman i skol- och utbildningspolitik.