DEBATT: Bojkotta inte Kina!

En bojkott eller isolering av Kina skulle sannolikt förvärra den nu pågående världsekonomiska krisen. Kina är inte bara världens folkrikaste land utan har även under flera år haft världens snabbaste ekonomiska tillväxt med omkring elva procent per år. Landets export och import har ökat mycket snabbt under de senaste sex åren och Kina väntas redan i år passera Tyskland som världens största exportland. Många företag och statsledningar inser att vikande marknad i USA kan kompenseras av växande marknader i Kina och andra länder i Ostasien. Tusentals företag från industriländerna har investerat stora summor i Kina. Isolering av Kina innebär stora risker att förlora Kina både som marknad för egna produkter och leverantör av billiga varor. Kina och USA är ömsesidigt mycket beroende av varandra. Kina finansierar stora delar av USA:s bytesbalans - och budgetunderskott - genom köp av amerikanska statspapper. För Kina medför den ekonomiska krisen i USA och andra länder att landets export till dessa länder kraftigt minskar. Kinas och Indiens snabba ekonomiska utveckling har medfört ett starkt uppsving av handeln mellan de båda länderna. Detta har skett trots att Kina har militärt samarbete med Indiens gamla fiende Pakistan. Indiens regering har förklarat att Tibetfrågan är en intern kinesisk fråga. Huvudorsaken är sannolikt risken att förlora exportinkomster från Kina. I det nyligen hållna presidentvalet i Taiwan som Kina betraktar som en del av Fastlandskina vann den kinavänlige kandidaten över den sittande presidenten som förordar en hårdare linje mot Kina. Den nyvalde presidenten vill arbeta för en gemensam ekonomisk marknad och på sikt även återförening med Kina. Även här är orsaken att ett stort antal taiwanesiska företag bedriver vinstgivande handel med Kina och därför är beroende av goda relationer med Kina. Inga protester mot Kinas Tibetpolitik har kommit från Ryssland eller några afrikanska stater. Ryssland har samma interna problem med missnöjda minoritetsfolk och får exportinkomster från leveranser av olja och gas till den energislukande kinesiska ekonomin. Många afrikanska stater som ofta själva har diktatoriskt styre tar tacksamt emot kinesiska investeringar. Kina ökar successivt sitt inflytande i dessa länder och den kinesiska statsmodellen kan bli populär. Sedan mongolerna på 1200-talet erövrade både Kina och Tibet betraktar Kina Tibet som en del av Kina. Av det etniska Tibet införlivade Kina 1965 de östra och nordöstra delarna till närliggande kinesiska provinser där oroligheter nu uppstått. Tibet är sedan dess på papperet självstyrande men den kinesiska regimen försöker utrota den tibetanska kulturen. Den i Indien landsflyktige Dalai Lama talar om ett kulturellt folkmord. Om Kina varit ett Serbien med Kosovoproblem hade det varit möjligt för omvärlden att ingripa. Nu är Kina på väg att bli en politisk och ekonomisk stormakt och på längre sikt även supermakt. Varje år ökar Kinas världspolitiska inflytande inom politiken och ekonomin. Ökad levnadsstandard med inte alltför stora klyftor mellan olika delar av befolkningen kan på sikt gynna en demokratisk utveckling i Kina. En växande medelklass har redan börjat kräva politiska rättigheter.

Debatt: Bojkotta inte Kina!