DEBATT: Blir engelskan ett nordiskt språk?

Bengt Lindroth, Sveriges Radios mångårige Nordenkorrespondent, är i dag inte lika säker på att vi i fortsättningen kan ha ett gemensamt nordiskt konversationsspråk. Det svider lite i en nordists själ att medge det, men jag tror tyvärr att vi får räkna med att engelskan på sikt mer och mer kommer att ta över som gemensamt språk, säger Bengt Lindroth, nybliven pensionär, som reser runt, senast till Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg och nu till Åland och Nordens institut, som föreläsare.

Den unga generationen i de nordiska länderna är van att använda engelska som arbetsspråk.Och för dem är det mycket naturligare att också i kontakterna inom Norden fortsätta med det språket. Danskar jag träffar på Ströget i Köpenhamn svarar, när jag ställer frågor på svenska, på just engelska, fortsätter Bengt Lindroth. Det finns nog inget annat att göra än att acceptera detta. Sedan är det givetvis viktigt att vi alla som vill tala ett gemensamt nordiskt fortsätter att göra det.

Bengt Lindroth har under årens lopp intresserat sig för hur svenskar och finländare ser på varandra, våra värderingar och intryck. Från en vetenskaplig undersökning, som ännu inte i sin helhet blivit offentlig, finns en hel del intressant att hämta.
På 1960-70-talen såg svenskar i allmänhet ned på finländare. De kallades finndjävlar och ansågs mest dricka sprit och dra kniv. I dag är svenskar imponerade av vad finländarna åstadkommer. Svenskar är både nyfikna och beundrande.
Finländare har understundom ett mer komplext förhållande till svenskar. Det har funnits - inte nu - ett storebrorskomplex. Allt mellan Finland och Sverige har setts som en landskamp som i friidrott eller ishockey. Finländare vet betydligt mer om oss än tvärtom. Svenskars kunskaper om Finland är grunda.

Svenskar tror i allmänhet att alla problem går att lösa. Svenskar hyllar de demokratiska idealen. Vi tror också mer på oss själva. Finländare är mer intresserade av handling än bara ord. Pragmatism är deras ledstjärna. Svenskar är synnerligen debattsugna, medan finländare sällan drar igång hetsiga debatter i tidningar, radio och tv. Svenskar deltar mer i politiska val än finländare gör. I senaste riksdagsvalet i mars i år röstade endast 67 procent av de röstberättigade i Finland. Som en annan kontrast kan nämnas att finländska medier har ett dussintal korrespondenter i Sverige. Sveriges Radio och Sveriges TV har var sin utsänd korrespondent i Helsingfors.

En annan slutsats i undersökningen var att få svenskar och ännu färre finländare har en vän i respektive land. Här finns att göra på att bygga ut kontakterna. Kanske måste Föreningen Norden och dess alla lokalavdelningar finna nya verksamhetsformer? Bengt Lindroth går på uppmaning av Föreningen Norden just nu och funderar på vad det skulle kunna vara.
I mångt och mycket samarbetar Finland och Sverige synnerligen väl. Men under ytan finns som alltid fördomar och svepande generaliseringar om varandra. Finlandssvenskar på besök i Sverige får ofta komplimanger för att de lärt sig tala svenska så bra. Det är deras modersmål och ett av de två inhemska språken i Finland - så enkelt är det.

PS. Om något helt annat: På Google på internet kan allt hämtas hem. Under sökordet Skedshult finner du att i just denna by och i skånska samhället Fågelsången har påträffats ett sällsynt litet kryp - en fyrborstdvärgfoting,1,5-2,7 mm stor. För det var väl inte 1,5-2,7 meter? Fullvuxen har den tolv (!) benpar. Den trivs i hasselängar. I texten på internet sägs att ytterligare undersökningar behövs. Fyrborstdvärgfotingen har också påträffats i Tyskland, England och Österrike. Men i Sverige bara i Fågelsången och Skedshult. Jag har länge misstänkt detta men inte velat säga det. Men nu finns det på internet. DS

Debatt: Blir engelskan ett nordiskt språk?