Befrielsen av det Europa som ännu räds Ryssland

1989-2009. På tjugo år hinner mycket hända. Men för en stor det av det Europa som befriades 1989 är en sak sorgligt oförändrad: rädslan för Ryssland.

Förre tjeckiske presidenten Vaclav Havel mötte USA:s vicepresident Joseph Biden i Prag den 23 oktober. Foto: Scanpix

Förre tjeckiske presidenten Vaclav Havel mötte USA:s vicepresident Joseph Biden i Prag den 23 oktober. Foto: Scanpix

Foto: SULOVA KATERINA

Västervik2009-11-02 00:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När muren i Berlin föll 9 november hade diktaturen redan i praktiken avvecklats i Ungern och Polen. Sedan följde sammetsrevolutionen i Tjeckoslovakien. 29 december valdes Vaclav Havel, symbol för motståndet mot diktaturen, till president. En övervägande fredlig frigörelse underlättades av att Michail Gorbatjov, ledaren i Kreml, klargjort att sovjetsoldater inte skulle sättas in för att rädda de diktaturer som en gång upprättats på Röda arméns bajonetter.Men varken då eller senare har herrarna i Kreml insett att den ryska staten, för ett lyckat resultat, i grunden måste ompröva sin roll i en region man behärskat i perioder från 50 till 300 år. I stället följer ett revisionistiskt Ryssland "en 1800-talsmässig dagordning med 2000-talets taktik och metoder". Så heter det i ett öppet brev till president Barack Obama från juli i år. Bland undertecknarna återfinns följande expresidenter: Vaclav Havel - Tjeckoslovakien/Tjeckien, Lech Walesa och Alexander Kwasniewski - Polen, Valdas Adamkus - Litauen, Emil Constantinescu - Rumänien, Vaira Vike-Freiberga - Lettland; samt Mart Laar, tidigare regeringschef i Estland. Brevet uttrycker oro för att USA nedgraderar betydelsen av regionen från Östersjön till Svarta havet, för att bättra på relationerna med Ryssland, och för att man har andra, större problem. I dag är brevskrivarnas länder med i både EU och Nato. Men de känner oro för att Nato inte skyddar om det verkligen gäller. Oron förstärks av kriget i augusti i fjol i Georgien, då Ryssland bröt mot en rad avtal och mot folkrätten, medan Nato såg på. Brevet tar upp president George W Bushs omstridda projekt med en missilsköld, med anläggningar i Tjeckien och Polen. Oavsett dess militära betydelse kallas skölden en symbol på USA:s trovärdighet: "Att överge programmet utan att konsultera Polen och Tjeckien kan undergräva USA:s trovärdighet i hela regionen".Några månader senare uppfattades Barack Obama göra just detta. Ryssland välkomnade Obamas beslut och många politiker i Europa var lika nöjda. Men Vita huset insåg att man gjort en politisk blunder med sitt sätt att presentera Obamas variant av missilskölden. Diplomater och militärer sändes ut för att förklara och 21-23 oktober reste vicepresident Joseph Biden till Polen, Tjeckien och Rumänien för att understryka att USA menar allvar med Natos säkerhetsgaranti. Polacker och tjecker fick höra att någon del av Obamas nya missilsköld hamnar hos dem. Men skadan är skedd. Det ser ju ut som om USA inte riktigt håller ordning på sin politik gentemot Ryssland och dess oroade grannar. Det kanske är så att Vaclav Havel och hans medskribenter i somras kom på något som Barack Obama nu kritiseras för av sympatisörer hemmavid: att dennes vilja till samförstånd - som bidrog till att ge honom Nobels fredpris - glider över i en vilja att vara så många som möjligt till lags. Vilket ökar risken för att det blir pannkaka av alltihop. (SNB)