Bara ökad produktivitet kan göra samhället rikare
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ökningen av produktiviteten beror främst på utnyttjande av ny teknik. Datortekniken till exempel bör öka produktiviteten inom administrationen/tjänstesektorn.
Tjänste- och servicesektorn kommer enligt olika prognoser att svara för den största delen av Sveriges framtida tillväxt. Den offentliga sektorn har dominerat tjänste- och servicesektorn med monopolställning, vilket gjort att produktiviteten varit låg eller till och med negativ.
Mellan åren 1950 och 1992 skapades över en miljon nya arbeten i den offentliga sektorn och priset på tjänsterna sattes mycket lågt eller betalades till 100 procent via skattesedeln. Produktkalkylering av tjänsternas verkliga kostnader har sällan eller aldrig gjorts.
Många offentliga tjänster - även idag - borde kunna privatiseras och skapa en inhemsk konkurrenssituation med syfte bland annat öka produktivitetstillväxten, vilket dessutom skulle gynna de offentliga utgifterna.
Det har visserligen under de senaste åren gjorts tappra försök att konkurrensutsätta den offentliga sektorn, men tyvärr har det inte lyckats fullt ut.
Tjänste- och servicesektorn lider av den offentliga sektorns monopolställning och utvecklas långsamt vilket också får sitt uttryck i lönesättningen.
Hög produktivitetstillväxt ger högre löner medan låg ger lägre löner.
Använder vi oss av 80/20-procentsregeln, det vill säga 80 procent av förädlingsvärdet kommer från service- och tjänstesektorn medan återstående 20 procent från tillverkningsindustrin (egentligen 70/20 procent då 10 procent kan hänföras till bland annat jordbrukssektorn), ser vi att en ökning av produktiviteten med en en procent i tjänstesektorn alltså är värd fyra gånger mer än för motsvarande höjning i tillverkningsindustrin.
Antag att produktivitetstillväxten i tillverkningsindustrin är tre procent medan i service- och tjänstesektorn är den 0,5. Den totala tillväxten blir då 0,2 x 3 + 0,8 x 0,5 = 1,0 procent och det gemensamma löneutrymmet är 1 procent.
I verkligheten fördelas inte lönerna efter det gemensamma utrymmet utan verkstadsindustrin tar sin del av produktivitetstillväxten medan tjänste- och servicesektorn får sin del eventuellt med några tiondels procents kompensation.
I vilken sektor finns de flesta kvinnor anställda? Är det inte i just tjänste- och servicesektorn. Kvinnolönerna hålls med automatik nere! Mitt råd är att privatisera mer inom den offentliga sektorn för att skapa produktivitetstillväxt i tjänste- och servicesektorn, så kommer löneskillnaderna man/kvinna att minska.
De partier som kravlöst vill öka antalet anställda i den offentliga icke konkurrensutsatta sektorn gör sig också skyldiga till att dämpa löneutvecklingen för kvinnor!
Oavsett vad Göran Persson påstår så bestäms löneutrymmet av produktivitetstillväxten och inget annat.
DEBATT
Nils Ronquist, Västervik, är kristdemokrat.