Att lösa en konflikt utan att göra det
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Bland de faktorer Peking säger kan leda till att man förverkligar den rätt man anser sig ha att ingripa med våld mot Taiwan är en självständighetsförklaring, eller oordning.
Inför nationaldagen 10 oktober (till minne av revolutionen 1911 då kejsardömet störtades och republik infördes) demonstrerar hundratusentals för att försöka tvinga president Chen Shui-bian att avgå redan innan hans mandat löper ut 2008.
Han anklagas för korruption. Det verkar, jämförelsevis, inte vara särskilt allvarligt, men Taiwans demokrati är polariserad, och mycket står på spel.
Kina och Taiwan är rustade till tänderna för krig. På fastlandet pekar över 700 missiler direkt mot Taiwan. Kinas flyg når Taiwan på 20 minuter.
På Taiwan lever 23 miljoner människor i den första kinesiska demokratin. Taiwan fungerar i vissa avseenden som ett självständigt land. Det är exempelvis med i Världshandelsorganisationen WTO, men släpptes in först efter att Kina blivit medlem, och med det konstiga namnet Chinese Taipei och beteckningen "särskilt tullområde".
Förre diplomaten och Kina- och Taiwan-kännaren Bengt Johansson beskriver i en ny bok - " Kina-Taiwan. Risk för krig eller chans till fred" (SNS Förlag) vad som värsta fall kan bli nästa stora internationella kris - eller förnuftets seger över gammal politisk prestige.
Bushadministrationen intog inledningsvis en skeptisk hållning till Kina, både för dess inrikes- och dess utrikespolitik. 11 september-händelserna flyttade USA:s fokus till "islamisk fascism", men George Bush är trots fungerande samarbete inte lika villig som Bill Clinton var att upphöja Kina till strategisk partner.
Kina har en tradition av att betrakta sig som ett ledande land. Mao Tsetung, ledare 1949 till sin död 1976, ville återvinna den positionen. Men det gick inte bra. Kinas aggressivitet mot grannarna Indien och Sovjet och, efter Mao, mot Vietnam, ledde bara till isolering.
Efter ett par årtionden av ekonomisk framgång har Kinas ledare utvecklat en ny, mera förtroendeskapande stil. Den har prövats på Hongkong, som återgick till "moderlandet" 1997.
Men Taiwan vill inte reglera sina relationer med Peking på liknande sätt. Hongkong är ju ytterst avhängigt av en regim med en avvikande syn på vad demokrati och mänskliga rättigheter är.
Peking har en lista på ämnen massmedierna inte får behandla självständigt. Ett är Taiwan. Främsta anledningen är att Taiwan sedan 90-talet är en demokrati.
President sedan år 2000 är Chen Shui-bian. Hans parti har förespråkat självständighet. Under halvseklet innan styrdes Taiwan av partiet Kuomintang, arvtagare till dem som besegrades av kommunisterna i inbördeskriget och flydde hit 1949. Kuomintang hade i princip samma åsikt som Peking - att Taiwan är en provins i Kina.
Oavsett vem som vinner nästa presidentval bedömer Bengt Johansson att status quo, nuvarande läge, bevaras. Alla, Kina, USA och Taiwan, skulle kunna hylla sina principer, men undvika en konflikt.
Taiwanesiska företag har investerat för motsvarande 700 miljarder kronor i Kina . En halv miljon taiwaneser har flyttat till Kina. Taiwans kontakter med Kina och USA är intensiva på alla plan, med undantag för de högsta politiska. Kinas och USA:s ekonomier flätas samman.
En konflikt borde vara otänkbar. Men, skriver Bengt Johansson, det behövs en beredskap som inför eldsvådor. De kan förhindras om man lär sig hantera brännbara ämnen, utbildar alla i varsamhet och släcker första gnistan. (SNB)
Utrikeskrönika