I Sverige har debatten om energibesparingar till stor del handlat om transportsektorns miljöpåverkan. Det många inte vet är att ungefär 40 procent av den svenska energiförbrukningen går till att kyla och värma fastigheter. Här finns en stor potential att se över och effektivisera de system som används för att minska kostnaderna och samtidigt bidra till klimatomställningen.
Att ha en konstant temperatur på 20–22 grader inomhus har blivit mer och mer av en standard i kommersiella fastigheter i Sverige. Det innebär att lokalerna måste kylas ner varma sommardagar och värmas upp på vintern.
Många gånger har kylanläggningarna installerats i efterhand utan att integreras med övriga system såsom värme och ventilation. Det kan innebära att samtidigt som kylsystemet är i full drift och kyler, är värmesystemet i drift och värmer samma utrymmen. Ett annat exempel är att många butiksägare låter sina entréer stå på vid gavel under öppettiderna den varma årstiden, samtidigt som man kör luftkonditioneringen för fullt. Det är jämförbart med att ha dörren öppen mitt i vintern och försöka kompensera det med att sätta värmen på max.
Så här i sommartider finns det därför all anledning för fastighetsägare att se över hur fastigheterna kyls eftersom de slukar mycket energi. Vi som dagligen arbetar med energieffektiviseringar i svenska fastigheter vet att energianvändningen skulle kunna minska med upp till 40 procent genom att se över fastigheternas kyl- och värmeanläggningar.
I dagarna släpps Energihandboken 2017. Där finns konkreta energispartips till fastighetsaktörer såsom bostadsrättsföreningar, skolor, butiker och sjukhus. Alla har en roll att spela i klimatomställningen och genom att samverka, informera och agera kan vi tillsammans minska energianvändningen i våra fastigheter. Det är bra, både för klimatet och för plånboken.
För att omställningen till ett förnybart energisystem ska bli verklighet behöver riksdag och regering göra mer för att förmå fastighetssektorn att dra sitt strå till stacken. Men fastighetsägarna i Kalmar län kan redan nu ta ett större ansvar för att vi tillsammans ska klara klimatomställningen. Verktygen finns redan, det finns ingen anledning att vänta.