DEBATT: Antisemitismen i Sovjetunionen

I den tredje och sista artikeln om terrorn i Sovjetunionen skall jag redogöra för antisemitismen under Stalins sista tid och utvecklingen därefter.
Under andra världskriget beordrades inringade soldater att kämpa till sista bloddroppen. De som kapitulerade skulle avrättas och deras familjer mista allt stöd. Bakom stridslinjerna fanns blockeringsenheter med order att skjuta desertörer. Från kriget återvändande sovjetiska krigsfångar sändes ofta till de beryktade arbetslägren.
Stalin stödde grundandet av staten Israel 1948 som han hoppades skulle bli en sovjetisk satellitstat i Mellanöstern och blev även först med att erkänna den nya staten. Han förstod snart att Israel skulle bli USA:s och inte Sovjets bundsförvant och började betrakta sovjetjudarna som USA:s femtekolonnare. Redan i november 1948 släppte Stalin lös en antisemitisk terror och lät arrestera en rad lysande judiska författare och vetenskapsmän och befallde att de skulle torteras. Stalin ansåg att den äldre generationen förgiftats av sionismen och att samma sak höll på att ske med de unga. Varje jude var enligt honom nationalist och agent för den amerikanska imperialismen. Syftet var att mobilisera det sovjetiska folket mot den yttre fienden USA och dess amerikanska agenter judarna. Allt detta skulle rättfärdiga en ny terror. Även misshagliga personer som inte var judar anklagades för att vara sionister.

1952 arresterades högt uppsatta judiska läkare och genom tortyr framtvingade man ?bevis? för att läkarna med Stalins livmedikus i spetsen med gift mördat framstående sovjetledare.
I Prag inleddes i början av samma år en antisemitisk process då kommunistpartiets generalsekreterare Rudolf Slansky, en man med judiskt påbrå, anklagades för ?statsfientlig sammansvärjning?. Slansky och tio andra, de flesta judiska kommunister, hängdes tre dagar senare.
Stalin planerade en liknande aktion i Warszawa.

Den 13 januari 1953 gav Stalin klartecken till en besinningslös antisemitisk kampanj och kungjorde i Pravda att de judiska läkarna gripits som ?skändliga spioner bakom professors- och läkarmasken?. Stalin hyste även planer på att likvidera närstående judiska bolsjevikkamrater. Under januari och februari trappades den judiska arresteringsvågen upp. Den femte januari avled Stalin och den planerade terrorn blev inte av. Antisemitismen i Sovjetunionen kom dock att fortleva under begreppet kosmopolitismen.
Tiden efter Stalins död 1953 kännetecknades av maktkamp mellan de ledande tänkbara efterträdarna. Denna resulterade i att först Chrusjtjov, avsatt 1964, och sedan Brezjnev, död 1982, avgick med seger. Under Chrusjtjovs tid slogs först Ungernupproret ner 1956 och under Brezjnev invaderades Tjeckoslovakien 1968 då man där försökte införa ?socialism med mänskligt ansikte?.1979-1989 ägde den misslyckade interventionen i Afghanistan rum.

Det omänskliga lägersytemet Gulag som en del av planekonomin avskaffades inte förrän 1987 under Gorbatjovs tid. Han blev den siste sovjetiske presidenten (1985-1991) och när han lättade på förtrycket genom större öppenhet och en del förändringar, glasnost och perestrojka, utnyttjades den större friheten till att störta hela sovjetsystemet i både Sovjetunionen och satellitstaterna. Även andra faktorer anses ha bidragit som exempelvis att den sovjetiska ekonomin inte skulle tåla de påfrestningar som skulle bli fallet om man skulle tävla med den i USA under president Reagan inledda upprustningen.
I den största av de före detta sovjetrepublikerna, Ryssland, påbörjades under president Jeltsin en lovande demokratiseringsprocess. Under efterträdaren Putin verkar utvecklingen gå i mer auktoritär riktning vilket skapat oro i väst. Vitryssland är en renodlad diktatur. De centralasiatiska republikerna är diktatoriskt eller auktoritärt styrda. Ukraina styrdes auktoritärt ända till det nyligen genomförda presidentvalet som tycks resultera i att västra delen närmar sig västra Europa med dess värderingar medan östra delen vänder sig mot Ryssland. I nuläget är det oklart om Ukraina kan förbli en enad nation.
De europeiska före detta satellitstaterna har demokratiserats och de flesta är medlemmar i både EU och Nato. Rumänien och Bulgarien väntas få EU-medlemskap år 2007.

Debatt: Antisemitismen i Sovjetunionen