Ännu färre elever når gymnasiet
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I våras nådde ännu färre niondeklassare behörighet än tidigare. Nu saknar hela elva procent av eleverna, som lämnar grundskolan, betyg i matematik, svenska eller engelska.
I dagsläget är det nödvändigt för en elev att få godkänt i dessa tre ämnen för att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram, det vill säga alla program utom IV. IV står för det individuella programmet, det program som skulle vara för några få, men som har blivit det tredje största. För att klara en gymnasieutbildning behövs givetvis mer än bara dessa tre betyg - men godkänt i dessa ämnen är det enda formella krav som en elev behöver klara.
Det har lett till att många skolor lägger stor ansträngning på de ämnena och att andra ämnen kommit i skymundan. Trots det ökar andelen, och antalet, elever utan godkänt i svenska, engelska eller matematik. Antalet elever som inte klarat sig i år är drygt 900 elever större än förra året.
I valrörelsen 1998 myntades mantrat från socialdemokraterna om Vård, Skola och Omsorg. Det var inom dessa områden socialdemokraterna skulle genomdriva sin politik och det var där den skulle ge störst utdelning.
Fyra år senare lät det i princip på samma sätt. Skolan var en viktig valfråga, och medborgarna utlovades förbättringar.
Statistiken från Skolverket visar att vårens avgångsklasser har den lägsta andelen behöriga elever sedan det mål- och resultatrelaterade betygssystemet infördes läsåret 1997/98. Så går det tydligen när socialdemokraterna lägger manken till.
Dagens skolpolitik cementerar ett högt utanförskap som kommer att leda till en ännu högre ungdomsarbetslöshet. Utsikterna att någonsin komma in på den reguljära arbetsmarknaden är mycket små för de elever som inte ens når gymnasiebehörighet.
Vad hjälper det att regeringen lovar 15 000 nya platser till högskolan om eleverna inte ens kommer in på en ordentlig gymnasieutbildning?
Utvecklingen går åt helt fel håll och regeringen står handlingsförlamad inför de dåliga resultat i skolan som den själv är ytterst ansvarig för.
Det säger sig självt att den elev som inte kan läsa inte heller klarar av att läsa läxor eller uppgifter som förutsätter läskunnighet. Därför måste alla barn lära sig att läsa, räkna och skriva innan de flyttas upp i högre klasser.
Det är inte acceptabelt att elever går i skolan i nio år och sedan faller på målsnöret - det måste till tidiga kunskapskontroller och återkommande stödinsatser för de elever som halkar efter.
Skolan måste få ägna sig åt kunskapsförmedling och slippa den målträngsel som råder. Ingenting får vara viktigare i skolan än att barnen lär sig och klarar åtminstone godkänt när de lämnar grundskolan. Andra projekt eller politiskt korrekta mål får anstå tills eleverna har fått i sig nödvändig kunskap.
När ribban för det nya betygssystemet sattes var alla riksdagens partier överens om att alla elever borde kunna nå godkänt i samtliga ämnen. Jag är övertygad om att de fortfarande kan göra det, men då krävs en annan skolpolitik, nämligen en politik med fokus på kunskap och kvalitet. (SNB)
DEBATT
Margareta Pålsson, Åstorp, är moderat och ledamot i riksdagens utbildningsutskottet.
Margareta Pålsson, Åstorp, är moderat och ledamot i riksdagens utbildningsutskottet.