Rysslands president Vladimir Putin har på sistone passat på att visa sin medmänskliga sida. Han har benådat personer dömda till fängelse för sina åsikter snarare än för brott. Han har som landsfader visat sin medkänsla med människor drabbade av katastrofer.
I augusti steg Amur, floden som bildar gräns till Kina, över sina bräddar. I ryska Fjärran östern dränktes ett område dubbelt så stort som Sverige. På nyårsafton flög Putin till Chabarovsk, vid sidan av Vladivostok den viktigaste staden i Fjärran östern. Där mötte han människor som ännu inte kunnat flytta tillbaka hem. På vägen hann Putin med att vid en mellanlandning ta ombord änkan till en soldat som omkommit under hjälparbetet. I Chabarovsk höll Putin statschefens traditionella nyårstal till ryska folket, för första gången inte i Moskva utan flera tidszoner därifrån.
Som för att ytterligare markera nationens sammanhållning hade ett inspelat nyårstal dessförinnan visats i tv i tidszonen än längre österut, närmast amerikanska Alaska.
I Chabarovsk tog Putin upp prövningarna under 2013, med som exempel översvämningarna och ”omänskliga terrorhandlingar i Volgograd.”
Han ilade dit och avverkade första januari både ett besök på sjukhus och ett sammanträde med de ansvariga för säkerheten, vars uppdrag är att ”hårt och konsekvent fortsätta kampen mot terroristerna tills de fullständigt förintats”, som det hette i nyårstalet.
Sådan situationen varit länge i regionen norr om Kaukasus är ytterligare våldsdåd sannolika. Förövarna upplever Sotji som en inspiration. Staden är i februari platsen för vinter-OS och i juni för toppmötet med G8, vilket samlar ledarna i USA, Kanada, EU, Storbritannien, Tyskland, Italien och Frankrike. Kamp mot terrorism, stående punkt på G8-dagordningen, har fått förnyad aktualitet.
Terrorister är enligt Moskva de som ”förintas” av dess agenter. Putin hävdar att utmaningar, som terrorism och naturkatastrofer, alltid bemästras av ett starkt och enat Ryssland. När landet dessutom blir allmänt rikare och bättre tycker han det finns all anledning att hysa den för framtiden nödvändiga optimismen.
Har Putin rätt? De sakkunniga tvekar. Men många ryssländare tycker enligt mätningar att 2013 var ett hyfsat år. Och Putin får fortsatt gott betyg.
Men vad beträffar norra Kaukasus råder uppgivenhet. Det mesta man vågar hoppas är att det inte ska bli värre.
Tankesmedjan International Crisis Group kallar norra Kaukasus för Europas mest våldsdrabbade område. 2012 dödades 700 människor. Summan för fjolåret torde bli något liknande.
Lättare är det att beskriva orsakerna till våldet än att ange en lösning som har åtminstone ett uns trovärdighet. Ty utifrån hur det ser ut i regionen, och i Moskva, fortsätter eländet.
Om någon ger upp, så inte lär det bli Putin, nu när han enligt både anhängare och kritiker bakom sig har ett lyckat år, med avvärjt hot från oppositionen hemma och framgångar på den globala scenen, från Ukraina till Iran och Syrien.