"21:a århundradets socialism"
Mäktig. Hugo Chavez har av parlamentet fått makt att styra Venezuela genom dekret.Foto: Leslie Mazoch/AP/SCANPIX
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I första ögonblicket kan det förvåna att dessa ord av den svenske statsmannen Axel Oxenstierna, död 1654, citeras under logon hos Cedice, en tankesmedja i Venezuelas huvudstad Caracas. Men det krävs inte mycket eftertanke för att förstå varför. Venezuela, som med sin olja och andra resurser skulle kunna vara ett Norge vid Karibiska havet, kommer med stor sannolikhet att köras i botten av Hugo Chavez.
Hans projekt är att förverkliga "21:a århundradets socialism" och göra människor lyckliga och fria genom att omskapa inte bara sitt eget land utan hela Latinamerika och befria människorna där och i hela världen från det värsta han vet - USA.
Tankesmedjan Cedice säger sig vilja sprida kunskap om betydelsen av ekonomisk frihet och människors lika möjligheter. Hugo Chavez, återvald till president den 3 december med 60 procent av rösterna, är också väldigt mycket för frihet och jämlikhet. Men han har en något annorlunda syn på vad det innebär. För honom är Fidel Castro idolen och Kuba modellen.
Många fattiga venezolaner tycker sig ha fått det bättre, tack vare Chavez "missioner", exempelvis att ta hit 30 000 läkare och lärare från Kuba, betalda med olja.
Men Chavez attityd och reformer är som att kissa i sängen. Behagligt först - men inte i längden. Det är en politik Latinamerika känner bara alltför väl, från sin erfarenhet av olika slags politiska frälsargestalter genom åren.
Venezuela har en särställning i Latinamerika. Den stavas energi. Med sina inemot 30 miljoner invånare är det långt efter jättarna Brasilien och Mexiko. Men landet är världens femte största oljeexportör, och nummer tre av leverantörerna till USA. Dessutom har man i Chavez, demokratiskt vald president sedan 1998, en ledare som överträffar samtliga kolleger i sina ambitioner. Han vill förvandla inte bara sitt eget land utan även Latinmerika USA och världen.
Vid makten har Chavez följt ett bland auktoritära herrar välbekant recept, att förändra spelreglerna för att trygga makten, med bibehållande av ett demokratiskt utanverk.
Chavez har sett till att domstolsväsendet, liksom militären och energiindustrin underordnats hans "bolivarianska revolution".
Storföretag, inhemska och utländska, som brukat spela en politisk roll i Latinamerika, tycks i dag mest intresserade av att hålla sig väl med makthavarna. Aviserade förstatliganden stör inte, bara man får bra betalt.
Det är inte hälsosamt att kritisera regimen, när Chavez fördömer kritiker som USA:s lakejer. Alltfler blir beroende av statens välvilja för sin försörjning, direkt och indirekt.
Det statliga oljebolagets chef säger att det där inte finns plats finns för anställda som inte stöder regimen.
Hugo Chavez verkar ha lust att bestämma ungefär lika länge som Fidel Castro, 45 år, minst. Samtidigt har han bråttom. På dagordningen står nu bland annat "revolutionära lagars moder", att parlamentet gett honom rätt att styra genom dekret för att snabba på landets omvandling till "Socialistrepubliken Venezuela".
I ett land där presidenten kallar sig trotskist, alltså anhängare av ständig revolution, och parlamentet nu anser att man måste fördjupa "gatans parlamentarism" är det upplagt för experiment. Synd bara att allt prövats förut - och misslyckats. (SNB)
Utrikeskrönika