150 års lydnadsfostran
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Som företagare är det lätt att tycka så. Man är utlämnad till sin egen dådkraft, avskuren från det sociala skyddsnätet och betalar ändå fulla avgifter. Då är det lätt att bli bitter på alla som skriker på att "någon annan" ska ordna jobben och betala förmånerna. Någon annan är småföretagarna, den grupp som netto betalar allra mest i skatter och avgifter.
Men i ett större perspektiv går det inte att klandra de arbetslösa och initiativlösa. Deras uppträdande är resultatet av mer än 150 års enträget arbete för att fostra lydiga arbetare och lydiga soldater. Syftet med folkskolereformen anno 1842 var just detta, att disciplinera folket. Traditionen lever fortfarande i den svenska skolan.
Den svenska industrins framgång byggde fram till för 15 år sedan på riklig tillgång på lydiga och flitiga arbetare.
Problemet är att lydiga arbetare numera finns till lägre pris på annat håll i världen. De allra lydigaste och flitigaste finns i Kina och kostar 500 kronor i månaden. Om arbetarna protesterar och rent av strejkar, så skickar diktaturregimen ut militär och avlivar vid behov särskilt uppstudsiga exemplar.
Det finns inte längre någon efterfrågan på lydiga svenska arbetare. Vems är felet? Det är du och jag som ställer till det genom att hellre köpa kinesiska dammsugare för en fjärdedel av priset än en som tillverkas i Västervik.
Följden blir att jobben för lydiga arbetare försvinner i allt raskare takt från Sverige. De som blir arbetslösa hamnar hos arbetsförmedlingen, en institution som lever kvar i det förgångna.
Arbetslöshet är en ytterst sofistikerad form av lydnadsträning. Egna initiativ möts med hot om avstängning från a-kassan. Den arbetslöse tvingas istället till ett meningslöst sökande av jobb som de på förhand vet är omöjliga att få. De möts av arbetsgivare som blir bombade med ansökningar från människor i samma situation. Svaret är i bästa fall ett brev om att tjänsten tillsatts med annan sökande. Det här är nedbrytande och gör det allt svårare att ta sig själv i kragen.
Ur mitt snäva småföretagarperspektiv tycker jag att det märkligt att människor som anses vara kapabla att rösta i fria val, köra bil, dricka alkohol och inneha vapen, inte är kapabla att ta ansvar för sin egen försörjning.
Samtidigt vet jag att vi nu skördar frukterna av 150 års lydnadsfostran. Det behövs kraftfulla åtgärder under lång tid för att vända det här.
DEBATT
<P align=left><FONT size=2>Janne Näsström, Fårhult, är småföretagare.</P></FONT>