0,038 procent är koldioxid
Växthusgaser. Kan de små mängderna växthusgaser verkligen verkligen påverka vårt klimat? undrar Nils Ronquist. Foto: Björn Larsson Ask/SVD/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nu är frågan om verkligen de små mängderna totala växthusgaser verkligen kan påverka vårt klimat? Enligt klimatmodellerna och genom röstning har vetenskapsmännen i klimatpanelen IPCC kommit fram att så är fallet.
Om det är riktigt lever vi verkligen på en knivegg, helt olik den övriga naturen där det finns skyddssystem inbyggda till exempel i våra vattendrag och havsvattnen Vår svagaste länk skulle då vara atmosfären. Jag är tveksam att så är fallet.
Från häftet: "Hotet om klimat och förändring" författad av före detta professorn i meteorologi och före detta ordföranden i IPCC Bert Bolin står det ungefär så här: Den värmestrålning som lämnar den relativt varma jordytan absorberas av växthusgaserna och molnen. En del av den absorberade värmestrålningen återstrålas till jorden.
Med andra ord 0,038 procent av atmosfärens gaser absorberar en del av värmestrålningen från jorden och återstrålar en del av detta till jorden som i sin tur ger upphov till en global uppvärmning? Varför inte då använda koldioxid för att isolera våra hus? Eller är det bara i teorin som återstrålningen är riktad?
Vi spenderar miljarder kronor för att minska koldioxidutsläppen som anses vara orsaken till den globala uppvärmningen. Vi skräms med den ena rapporten efter den andra som visar vad som skall hända om vi ökar vårt utsläpp av kodioxid. Vad vi som motåtgärd borde kräva är att vetenskapsmännen i IPCC i detalj förklarade för oss mekanismen som gör att koldioxidmolekylen absorberar värmeutstrålningen och sedan återsänder värmen till vår jord. Bert Bolins förklaring i ovannämnda häfte förklarar det inte trots att han med en förvirrande bild försöker tydliggöra texten.
Bert Bolins bild visar inte hur mycket av den inkommande värmestrålningen från solen som absorberas av växthusgaserna och sedan återstrålas ut i rymden. Antag att x procent av den inkommande värmestrålningen återstrålas. Från jordens strålning återstrålas tack vare samma växthusgaser y procent av jordens utstrålning. Är x större än y bör vi få ett kallare klimat. Är x lika med y händer det inget.
Slutligen vill jag påpeka att det är inte fel om vi förvaltar vår jords resurser på ett bra sätt. Om klimatdebatten får oss att ändra vanor så kommer vi att göra stora miljövinster i framtiden.
DEBATT
Nils Ronquist, Västervik, är fri klimatdebattör.