BERTIL JOBEUS: Vår syn på ryssar

Skall man akta sig för ryssar? Ambassadör Sven Hirdman, som åren 1994-2004 var Sveriges ambassadör i Moskva borde veta. I boken "Säkerhetspolitik och historia (Hjalmarson-Högberg) skriver han initierat om hur påtagligt olika Ryssland respektive Sverige ser på varandra både nu och tillbaka i historien. Sverige är det västeuropeiska land som Ryssland har de äldsta relationerna med - i över tusen år. Han tycker sig utan tvekan kunna konstatera ett kyligare klimat mellan Ryssland och Sverige. President Putin har som exempel på detta kyliga klimat avlagt officiellt besök i både Finland och Norge - men inte i Sverige. Låt oss först titta på hur olika ryssar och svenskar ser på varandra: Ryssar i allmänhet är mycket positivt inställda till Sverige med långvarig fred. Hög uppskattning av svenska industriprodukter och svensk kvalitet. Tillfredsställelse att Sverige håller fast vid militär alliansfrihet Imponerade av hur Sverige lyckats förena en effektiv marknadsekonomi med social välfärd Den negativa Rysslandsbilden i Sverige beror enligt Hirdman på ett antal faktorer: Sverige har länge känt sig hotat av Ryssland ända fram till kalla kriget. U-båtskränkningarna var sista utlöparna. Sovjetdiktaturen lever i mångas minne. Och en av symbolerna är Raoul Wallenberg. Många upplever att Ryssland förändrats till det sämre vad gäller mänskliga rättigheter, Tjetjenienkriget, bråken med främst de baltiska staterna etcetera. Utbredd uppfattning att Ryssland är farligt och dramatiskt, att brottslighet och korruptionen är hög. Sven Hirdman skriver öppet om den "dubbelhet" som sovjetiska företrädare hade i synen på svensk säkerhetspolitik före och efter andra världskriget. Hans slutsats är att vi på svensk sida överskattade den sovjetiska ledningens intresse för Sverige. Samtidigt som vi underskattade den negativa reaktionen på vår politik hos de tjänstemän, som dagligdags var satta att sköta relationerna med Sverige. Det talades en tid mycket om Sveriges underhanskontakter med USA och Nato. Det förnekas inte heller längre av ryska sagesmän att Sovjetunionen i händelse av ett förestående storkrig i Europa skulle göra en snabb offensiv längs den södra Östersjökusten för att besätta de danska sunden och Nordtyskland. Vad gäller ett sovjetiskt anfall genom Sverige finns inga ryska medgivanden. Hirdmans bedömning är att man in i det längsta hade velat hålla Sverige utanför krig. "Men om den militärpolitiska situationen gjorde det oundvikligt att Sverige drogs med, var man beredd på detta och förberedde sig på detta." Sven Hirdman ser dock mitt i det negativa att förbindelserna på det ekonomiska området utvecklas gynnsamt. Ryssland är nummer tretton som handelspartner i klass med Polen, Kina och Japan. Praktiskt taget alla svenska storföretag är väl etablerade i Ryssland. Ryska exporten till Sverige har ökat kraftigt men består nästan helt av råvaruprodukter. I fråga om det rysk-tyska gasledningsprojektet i Östersjön sticker ambassadör Sven Hirdman ut hakan. Han menar, att de invändningar mot projektet mot det aktuella företaget Nord Stream och gasledningsprojektet inte framstår som seriösa. Där finns väl olika uppfattningar?

Bertil Jobeus: Vår syn på ryssar