Regeringens ogenomtänkta bonus-malus-förslag slår hårt mot bilisterna, en redan ansatt grupp. Bilismen bidrar årligen med 60 miljarder till statskassan och kompenserar mer än väl för sina utsläpp. Vi stödjer principerna i ett bonus-malus-system men regeringens nuvarande förslag får väldigt negativa konsekvenser.
Bonus-malus-förslaget går ut på att bilar och lätta lastbilar som släpper ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer drabbas av en straffskatt. Idén är bra men dessvärre är utformningen av förslaget direkt skadlig både för industri och miljö. Det nya gränsvärdet är satt alldeles för lågt när bilar som idag anses vara miljöbilar belastas med en väsentligt högre skatt i framtiden.
Flertalet relativt tunga bilar, vilka kan transportera en hel familj tack vare god teknik, bidrar idag till att sänka genomsnittsutsläppet i landet. Kostar det mindre att äga en fyra år gammal bil kommer få att investera i en nyare, säkrare och mer energieffektiv bil.
Förslaget är inte teknikneutralt och riskerar att försämra miljön. Det tar ingen hänsyn till transportkapacitet.
Sverige ligger i framkant inom EU vad gäller sänkningar av koldioxidutsläppen. Det ska vi vara stolta över. Men när EU 1 september 2018 inför en ny testcykel (kallad WLTP) för att beräkna utsläpp vet vi inte vilka effekter detta får. Regeringens experter hävdar att WLTP-systemet mäter upp tio procent högre utsläpp medan fristående experter hävdar att det kan vara så mycket som 30 procent. Med andra ord kan straffskatten komma att bli enorm. Hur kan regeringen vara seriös med att införa bonus-malus-systemet två månader innan vi vet hur EU:s nya system faller ut?
Cirkusen fortsätter. Tanken är att bonus-malus-systemet ska uppmuntra konsumenter att köpa nya miljöbilar. Frågan är dock vad som händer med den naturliga förnyelsen av bilparken? Vill man som konsument inte hellre hålla kvar vid den bil som blir billigast i drift snarare än att göra ett nyköp behäftat med kraftig straffskatt?
Risken är att fler bilister väljer bort ny och ren teknik till förmån för äldre modeller, vilket kan få sänkningen av koldioxidutsläppen att stanna av. Således föreslås ett system som inte är provat mot EU:s nya testcykel och som riskerar att hämma förnyelsen. Förslaget är därmed direkt skadligt både för industri och miljö.
Sverige är ett föredöme miljömässigt men förslaget är inte bara orättvist utan också ett hot mot svensk konkurrenskraft. Hur ska vi kunna ligga i framkant och nå tillväxt om vi fortsätter att stympa både transporter och mobilitet? Med sådana förutsättningar blir vi snart omkörda av andra länder. Regeringen måste agera för Sveriges bästa och revidera bonus-malus-systemet omgående.