Estrid Brekkan svarar på VT:s fråga om det är sant att Island klarat sig bättre än många andra länder ur den ekonomiska krisen.
”Skälet till att det går bra för Island är att regeringen vidtog tuffa men nödvändiga åtgärder med betydande åtstramningar i statsbudgeten. Viktigt notera är vidare att staten inte gick in och räddade bankerna. Många oberoende ekonomer anser att det var till fördel för Island att vi har en självständig valuta. Vi har också sett en otrolig ökning av turismen,vilket inverkat mycket positivt på den ekonomiska återhämtningen”.
Estrid Brekkan är väl meriterad att bli ambassadör i Sverige. Född i ett fiskeläge Eskifjördur på östra Island har hon med föräldrar bott i Sverige åren 1957-1971. Farmor är svenska och svenska var också andra modersmålet i hemmet.
I drygt 40 år har Estrid arbetat för isländska UD. Hon har inte tagit någon genväg till ambassadörsposten. Hon har jobbat som sekreterare, bokhållare, ambassadsekreterare och ministerråd. Hon har varit stationerad på isländska beskickningar i New York, Moskva, Geneve, Paris (två gånger), Oslo (två gånger), Stockholm och Bonn. Hon kom senast från posten som avdelningsdirektör på isländska UD för internationella organisationer och mänskliga rättigheter. I bagaget finns en examen i statsvetenskap från University of Maryland.
– Relationerna mellan Sverige och Island är stort sett mycket goda och okomplicerade. Vi behöver inte alltid vara överens till hundra procent. Våra relationer är tillräckligt stabila för att tåla debatt om också svåra frågor, som ofrånkomligen då och då dyker upp.
I fråga om isländskt EU-medlemskap är Estrid Brekkan tydlig:
– Den sittande regeringen är emot isländskt EU-medlemskap och avbröt därför förhandlingarna med unionen. Europapolitiken är fortsatt viktig och bygger främst på EES-avtalet och de bilaterala relationerna med EU:s medlemsstater. Det råder mycket delade meningar på Island om ett eventuellt medlemskap. Det finns förslag om att inte ta upp EU-spåret, förrän det isländska folket fått säga sitt i en folkomröstning.
Känner det isländska folket tillit till politiker och företrädare för banker och näringsliv?
– Det är en bra fråga. En publicerad opinionsundersökning visar att just politiker, banker och finansinstitutioner behöver göra en kraftansträngning för att återvinna förtroendet från folket. De institutioner som folk däremot har stort förtroende för är till exempel polisen, universiteten och isländska televisionen.
Känns den nordiska modellen fortfarande aktuell för Island?
– Ja, definitivt. Oavsett var man befinner sig på den politiska kartan är frågor om social välfärd,jämlikhet och solidaritet grundläggande för samhället. Min uppfattning är att den nordiska modellen är en del av de nordiska ländernas gemensamma kultur- och socialpolitiska arv.
Det råder ingen tvekan om att Estrid Brekkan trivs i sin nya roll som ambassadör i Stockholm. Mycket intressant att vara tillbaka, säger hon med ett skratt. Det känns tryggt med min svenska bakgrund. I Uppsala bor hennes son och sambo och hennes två bröder med familjer.
– I kontakt med utländska kollegor förstår jag hur gynnad jag är som kan svenska i kontakt med svenska myndigheter och organisationer. Detta tål att tänkas på och inte minst med tanke på den oroväckande minskade språkförståelsen mellan de nordiska länderna.