Det är i år 40 år sedan Europeiska säkerhetskonferensen, ESK, i Helsingfors enades om att erkänna etablerade gränser, samarbeta ekonomiskt och, som ett krav av väst, skapa en ordning för att trygga mänskliga rättigheter.
2014 kollapsade den säkerhetsordningen. Förklaring: Ukraina!
21-24 januari samlas World Economic Forum till årsmöte i schweiziska Davos. Anders Borg, ordförande i en grupp som ser över det globala finanssystemet, noterar i ett inlägg att det ser hyfsat ut i världsekonomin.
Men hoten finns: krig som i Mellanöstern, farsoter som ebola. Samt Ukraina.
Vladimir Putin, vilken enligt Borg uppfattats vilja modernisera Ryssland, har hemfallit åt nationalistisk populism, med risk för en ”självgenerande negativ spiral”.
Hur stoppas spiralen?
Davos brukar vara platsen för intressanta möten mellan viktiga beslutsfattare. Men i den här frågan bör nog blicken riktas mot München.
6-8 februari samlas där politiker och experter för att diskutera säkerhet. Den årliga konferensen var först en västlig angelägenhet. Sedan 90-talet kommer företrädare från hela världen.
President Vladimir Putin var med år 2007. Han anklagade då USA för att söka bli världens herre och Nato och EU för att påtvinga andra sin vilja och satsa på våld.
2015 är det uppenbart vem det är som satsar på våld.
Wolfgang Ischinger, tysk veterandiplomat, är värd vid Münchenkonferensen. Gästerna inkluderar 20-talet stats- och regeringschefer och kring 60 försvars- och utrikesministrar, bland dem Sergej Lavrov från Ryssland.
Väst säger gärna att det inte finns någon militär lösning i Ukraina. Men Moskva har, påpekar Ischinger, framgångsrikt använt militära medel.
Följden är att visionen om en euroatlantisk säkerhetsgemenskap lidit enorm skada.
Ischinger tror att det tar minst en generation att återskapa vad som förstörts. Det behövs en ny dubbelstrategi, ”tålamodets strategi”. Väst, EU och Nato, måste stärka sitt eget samarbete och samtidigt hantera obehagliga ryska fakta, utan att göra ont värre.
Inget annat större västland påverkas så negativt av Ukrainakrisen som Tyskland. Där sägs att 2014 var året då Kreml vann Krim men förlorade Tyskland. Fortsatt kris går på tvärs mot allt Tyskland sökt uppnå i relationen med Moskva sedan 1950-talet.
På 90-talet bytte ESK namn till OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
Med tyskt stöd har OSSE beslutat inbjuda till samtal om en ny ”säkerhetsarkitektur”. Det är ursprungligen ett förslag av Ryssland, och innebär en eftergift av väst som ansett att det redan funnits en bra ordning.
Berlin vill pröva om det ska gå att bryta nuvarande farliga dödläge genom att diskutera med Moskva så som skedde i ESK på 70-talet. Man lockar också med att ta upp Putins projekt om frihandel från Lissabon till Vladivostok.
Förvisso ställer tyskarna villkor. Det måste, exempelvis, bli slut på blodspillan i Ukraina.
Väst kan smickra och lirka och hoppas att Putin ändrar sig om han bara likt Brezjnev & Co på 70-talet känner sig trygg i Kreml.
2004 förklarade Putin faktiskt att det var en bra idé att Ukraina blev medlem i EU.