Vithetsnormen är ett begrepp den som vill ge intryck av att hänga med bör känna till, för att navigera i den hudfärgade samhällsdebatten.
Vithetsnormen uppfanns i USA. Bakgrunden var slaveriet och fortsatt rasdiskriminering. Vithetsstudier erbjuds i dag som ett ämne på många amerikanska universitet. Man granskar exempelvis de privilegier vita har och ljus hudfärg som normen andra bedöms efter.
Men vithetsnormen kan vara på väg ut. Den punkteras ju av Afrika. Mörkare hudfärg blir normalt, när Afrika driver den globala befolkningsutvecklingen. En allt större del av världens invånare blir afrikaner. Och de lär inte alla stanna kvar, lika lite som en gång våra avlägsna förfäder.
Enligt en aktuell befolkningsprognos från FN uppgår mänskligheten i år till 7,3 miljarder, en ökning med en miljard på drygt tio år. Ökningstakten avtar, men vi skulle bli 9,7 miljarder år 2050.
46 procent av världens befolkning bor i länder där det föds mindre än 2,1 barn per kvinna. 2,1 barn krävs för en stabil folkmängd. Här återfinns hela Europa, USA och Kanada, Kina, Brasilien, Ryssland, Japan och Vietnam. Utan tidigare högre fruktsamhet, invandring och ökande livslängd skulle befolkningen minska. Det sker redan på sina håll – Lettland, Litauen, Bosnien-Hercegovina.
46 procent är också andelen människor i länder med upp till fyra barn per kvinna, och därför tydlig naturlig folkökning. Här återfinns Indien, snart folkrikast i världen före Kina, samt flera andra stora länder i Asien. Redan av detta förstås att mänskligheten ändrar utseende.
Återstår länderna med extremt hög fruktsamhet, med över fem barn per kvinna. 19 av 21 länder i denna grupp ligger i Afrika. Störst är Nigeria, Kongo-Kinshasa, Tanzania och Uganda.
Mer än hälften av världens totala befolkningstillväxt till 2050 beräknas ske i Afrika. Där är takten 2,5 procent om året. Afrika ökar från i dag en dryg miljard till 2,5 miljarder år 2050.
Medan Europa krymper går Afrika från i dag 16 procent av världens invånare till 25 procent 2050 och 39 procent år 2100. Trots att antalet barn per kvinna sjunker även här ligger Afrika även vid nästa sekelskifte över lägstanivån för befolkningstillväxt, varför ”regionen kommer att spela en central roll i att forma storleken på och fördelningen av världens befolkning”, skriver FN.
Befolkningsprognoser grundas i analys av vad som skett förut och kan tänkas inträffa. Som världen numera fungerar tycks varken krig eller epidemier tycks förhindra folkökning, om nu kulturen är den rätta. Exempel är det våldsdrabbade Afghanistan, med extremt hög fruktsamhet.
I så kallade utvecklade länder diskuteras vilka problem det innebär om hela generationer underlåter att reproducera sig.
I Iran och Turkiet, med hög befolkningsökning för inte länge sedan, tar ledarna till argument om Gud och nationens intresse för att åter få fler bebisar per familj.
I fruktsamma Afrika är det svårt att trygga ett gott liv för dem som redan lever där. Det finns stora problem, inklusive rasism. Undras om vithetsnormen bidrar till lösningen?