Afasi innebär svårigheter att tala och förstå språk samt ofta att läsa, skriva och räkna. Afasi uppstår av en förvärvad hjärnskada, vanligtvis efter en stroke men även efter hjärntumör eller våld. 

Trots att förekomsten av stroke har minskat har andelen som får afasi efter en stroke varit oförändrat de senaste decennierna. Cirka 30 procent med en förstagångstroke får afasi. Det visar en forskningsstudie vid Lunds universitet som är baserad på Riksstrokes kvalitetsregister. Svårighetsgraden av afasi vid insjuknandet är också oförändrad över tid. Majoriteten som får afasi har svår eller global afasi. Det medför en omfattande livsförändring och ökar risken för psykisk ohälsa. 

Nu pågår en stor strukturell förändring av vården i Sverige. Primärvården ska ge en god och nära vård till den enskilde. Det gäller också de personer som lever med afasi efter en stroke. De allra flesta neurologopeder finns idag på regionernas sjukhus och har ett stort fokus på akuta och livshotande tillstånd, exempelvis ät- och sväljsvårigheter (dysfagi) efter en stroke. 

De förkortade vårdtiderna leder dessutom till att få hinner komma i gång med rehabilitering och språklig träning. Personer med afasi ges mycket begränsad tillgång till såväl utredning av talsvårigheter som rehabilitering. 

Politiker och tjänstemän i Region Kalmar län måste nu se till att logopeder blir en av de professioner som möter upp vårdtagare på vårdcentralen. Logopeder måste också bli en självklar del av tvärprofessionella vårdteam. Det kommer att stärka hela vårdkedjan. 

Vi ser stora vinster när den enskilde själv kommer att ges vård i sin närmiljö:

• Bättre möjligheter till rehabilitering av språk och tal kommer att ges med återkommande och förlängda rehabiliteringsperioder. 

• Det blir lättare att erbjuda intensiv språklig rehabilitering i grupp, enligt Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid stroke.

• Anhöriga och närstående till personer med afasi kommer att kunna ges samtalspartnerträning för att stödja kommunikationen hos den som har afasi. Samtalspartnerträning återfinns som en högt skattad insats i Socialstyrelsens riktlinjer vård vid stroke.