Vi har under de senaste åren läst och lyssnat på mängder av inlägg i skoldebatten från politiker och opinionsbildare som handlar om stöket och oordningen i våra skolor. Gemensamt är att man i de flesta fall söker efter enkla förklaringsmodeller som handlar om att eleven eller föräldern ska skärpa sig och att det krävs hårdare tag i skolan.
Agnes Karnatz/SNB:s artikel är ytterligare ett inlägg i debatten där hon lyfter behovet av bestraffningar som avstängning och omplaceringar av stökiga elever.
Vi är nog alla medvetna om att stöket/oordningen, det vill säga arbetsmiljön, är ett problem i många skolor. Men istället för att orka lyssna på de verkliga orsakerna till problemen så fastnar opinionsbildare, som Agnes, och politiker vid enkla förklaringsmodeller som handlar om att skuldbelägga elever och föräldrar.
Problemen med oordningen i skolorna har eskalerat efter införandet av de nya styrdokumenten 2011 då inkludering i helklass blev lösningen för alla genom skrivningen som säger att mindre undervisningsmiljöer bara får användas undantagsvis och inte får vara en permanent lösning oavsett elevens behov. Inkluderingen har dessutom genomförts samtidigt som skolan har utsatts för kraftiga nedskärningar.
Lärarnas fackförbund beskriver att problemen handlar om lärarnas bristande förutsättningar som till exempel för lite planeringstid för att kunna individanpassa undervisningen till alla olika elevers behov. För få pedagoger i förhållande till antalet elever och elevernas olika komplexa behov. Föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har beskrivit att lärmiljöer som passar barnens olika behov och förutsättningar saknas. Intresseorganisationer redovisar undersökningar som visar en ökning av barn som har hög skolfrånvaro och/eller är hemma helt från skolan. Och trenden man ser är att frånvaron går allt längre ned i åldrarna! Folkhälsoinstitutets aktuella undersökning visar att psykisk ohälsa hos barn och ungdomar ökar och att en orsak till detta är brister i skolmiljön.
I Sverige pågår ett skolexperiment. Den skola vi har idag har skapats av opinionsbildare och politiker som under åren genomfört många, snabba och ogenomtänkta förändringar utifrån egna tyckanden. För att vi ska kunna hitta tillbaka till en fungerande skola behöver styrningen och förändringsarbetet istället grundas på genomtänkta utvärderingar med en långsiktig plan i samarbete med berörda parter (lärare, skolledare och intresseorganisationer). En viktig fråga vi behöver ställa oss är vad syftet med skolan ska vara? Att förbereda eleverna för aktivt deltagande i arbets- och samhällslivet eller som idag fortsätta vara en utsortering till utanförskap och stora fortsatta kostnader för samhället.
Catrin Söderlund, Kalix, Barn i Behov Norrbotten
Thomas Söderlund, Kalix, skriver om skola och samhälle på Facebook-sidan ”Thomas Söderlund sammanfattar”