Vart har talltitorna tagit vägen?

Svar på debattartikeln "Aktiva skogsägare en garant för mångfalden" den 19 april.

Debatt 27 april 2021 05:09
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skogsvandraren möter nu alltmer sällan den lilla skogsmesen talltita, en art som var vanlig i barrskogarna i Tjust för bara några årtionden sedan. 

Efter en lång nedgångsperiod visar den senaste rapporten från övervakningsprogrammet för fåglar (Lunds universitet) att de senaste 20 åren har 1 av 3 talltitor försvunnit. Eftersom arten nästan uteslutande är stationär finns förklaringen till, att en av de tidigare vanligaste arterna i skogen börjar bli ovanlig, i närmiljön. Kalhyggesbruket och inget annat är orsaken! 

Talltitor har rätt stora revir (cirka 20 hektar) och kalavverkas en alltför stor del överges reviret. Nu är talltitan bara 1 av 1 400 arter (SLU, Statens lantbruksuniversitet) som hotas av kalhyggesbruk och efterföljande trädplanteringar, vilket är skrämmande med tanke på att massutrotningen och utarmning av den biologiska mångfalden är ett minst lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna.

Syftet med medborgarförslaget om hyggesfritt skogsbruk på kommunens marker var naturligtvis i första hand inte att det skulle betyda så mycket konkret, med tanke på kommunens begränsade innehav av skogsmark, utan var ett sätt att väcka debatt kring kalhyggen och trädplantager. Detta lyckades i så måtto att Södra Skogsägarna reagerat med en insändare i VT 19/4. Som vanligt finns svepande formuleringar om biologisk mångfald utan någon som helst vetenskaplig faktaredovisning, utan man ger sken av att nuvarande skogsbruk är gynnsamt för den biologiska mångfalden. Litar man inte på de experter som med djup kunskap om olika arters krav på sin livsmiljö, redovisar detta i ovan nämnda rapporter? Deras slutsats är glasklar – mängder av arter hotas av kalhyggesbruket!

Inspirationskällan till medborgarförslaget är den finländska kommunen Hangö, som planerar att sluta upp med att kalhugga skog på sin (relativt stora) skogsmark.  Ett flertal argument som den finländska kommunen framför finns redovisade i medborgarförslaget. Värnandet om den biologiska mångfalden är ett tungt vägande skäl till kommunens ställningstagande.

Det skulle vara av stort symboliskt värde om Västervik följde Hangös exempel. Alla ni som reagerar på hur skogarna i förfärande takt försvinner och ersätts med kalhyggen och trädplantager – läs medborgarförslaget på kommunens hemsida och skriv under! Detta inte bara för bevarandet av den biologiska mångfalden utan också för att på sikt inte få brandfarliga, stormkänsliga, insekts- och svampkänsliga och klimatpåverkande trädodlingar. Klimatforskarna säger att vi har 10-20 år på oss för att möjligen få stopp på den skenande temperaturhöjningen och den katastrof som då väntar.  Det är inte läge att förorsaka stora koldioxidutsläpp, vilket blir följden av kalhyggen och eldning av biobränsle, med argumentet att de träd som planteras nu, om 30 till 40 år börjar balansera dagens utsläpp. Den tiden finns inte!


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Debatt: Skapa ett stadsnära naturreservat i Västervik

Skapa ett stadsnära naturreservat i Västervik

Vill inte att kommunen sköter nytt naturreservat • Överklagar till länsstyrelsen

Vill inte att kommunen sköter nytt naturreservat • Överklagar till länsstyrelsen

Debatt: Är vinsten verkligen viktigare än klimatet?

Är vinsten verkligen viktigare än klimatet?

Debatt: Det handlar inte bara om knärot!

Det handlar inte bara om knärot!

Trädbråket urartade – flera brott anmälda till polisen

Trädbråket urartade – flera brott anmälda till polisen