För snart två år sedan föreslog Folkhälsomyndigheten till regeringen att vaccin mot bland annat influensa och pneumokocker (lunginflammation) ska ingå i ett första nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper. Sedan dess har förslaget legat på regeringens bord i väntan på beslut. För landstinget i Kalmar län skulle förslaget minska behovet av sjukhusvård och sjukskrivningar. Bara inom slutenvården i landstinget i Kalmar län kostar behandling av lunginflammation drygt 82 miljoner kronor per år. Landstinget ligger också under rikssnittet och långt under Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer när det gäller influensavaccinering av riskgrupper. 2014 utlovade regeringen insatser för att förbättra folkhälsan. Mandatperioden lider nu mot sitt slut, och vi bör fråga oss: Varför har så lite hänt?
Årligen dör hundratals, ibland tusentals, personer i Sverige direkt eller indirekt på grund av influensa och pneumokockinfektion. Pneumokocker kan även orsaka mindre allvarliga infektioner som öron- och bihåleinflammation. Lunginflammation orsakas ofta av pneumokocker och är den ledande orsaken till död orsakad av infektioner i Europa. Risken att dö av lunginflammation ökar avsevärt med stigande ålder.
Pneumokocksjukdom kan förutom att vara förödande för den enskilda patienten, även innebära en avsevärd börda för sjukvården och samhället. Idag kostar behandling av lunginflammation inom slutenvården i Kalmar län drygt 82 miljoner kronor per år. Kostnaden är beräknad på de 1 431 vårdtillfällen i slutenvård för lunginflammation som landstinget i Kalmar län rapporterade till Socialstyrelsen 2016. Kostnaden är betydligt högre om man även räknar i patientbesök på vårdcentral och kostnader för sjukförsäkringen. Enligt myndighetens beräkningar vore det därför kostnadseffektivt att införa ett särskilt program för vaccination av riskgrupper, det vill säga barn och vuxna med kroniska underliggande sjukdomar. Med ett sådant nationellt vaccinationsprogram, som idag framgångsrikt finns för barn, skulle vårdbehovet kunna minska avsevärt.
I väntan på ett beslut av regeringen är det dock lite olika hur dessa vacciner erbjuds riskgrupper enligt Folkhälsomyndighetens icke-bindande rekommendation. Att vi ännu inte har ett regeringsbeslut i frågan resulterar därför i en ojämlik vård där särskilt utsatta grupper ibland inte blir vaccinerade. Faktum är att täckningsgraden för influensavaccination ligger idag i riket straxt under 50 procent, och i landstinget i Kalmar län är den 46 procent, vilket betyder att man inte når upp till Världshälsoorganisationen WHO:s målsättning om 75 procent vaccinerade. Detta kan jämföras med det nationella barnvaccinationsprogrammet där täckningsgraden i riket är cirka 97 procent.
Att införa det föreslagna nationella vaccinationsprogrammet skulle innebära både bättre hälsa för många människor och minskade vårdkostnader för Kalmar län. Nu hoppas vi att regeringen prioriterar denna förebyggande insats och skapar jämlik vård genom att besluta om införande av bred vaccination för riskgrupper.