Varför inte satsa på vätgas som energikälla?

Under vintern har elpriserna nått toppnivåer som aldrig förr, samtidigt som behovet av elektricitet ökar kontinuerligt. Man satsar idag på elbilar vilket kommer att kräva ännu mera el. Stora batterifabriker byggs.

Insändarskribenten menar att vätgas som energikälla har både ekonomiska och miljömässiga fördelar och undrar hur Västerviks kommun ställer sig i frågan.

Insändarskribenten menar att vätgas som energikälla har både ekonomiska och miljömässiga fördelar och undrar hur Västerviks kommun ställer sig i frågan.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Debatt2022-02-21 06:21
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I en analys av IVL Svenska miljöinstitutet landar det vanligaste batteriernas utsläpp på 61–106 kilo koldioxid för varje kilowattimme som batteriet kan lagra.  

EU-kommissionen satsar 230 miljarder euro fram till 2030 för att göra vätgas till en del av vår framtida energimix, ”EU Hydrogen Strategy”.

Vätgas är en energibärare som kan användas för att lagra, transportera och tillhandahålla energi. Den produceras genom att vatten delas upp i sina beståndsdelar väte och syre genom den kemiska processen elektrolys med hjälp av elektricitet.

Om elen kommer från koldioxidbildande energikällor kallas den grå vätgas. Kommer elen uteslutande från fossilfria källor som exempelvis naturgas, vindkraft, solkraft eller kärnkraft kallas den fossilfri eller grön vätgas.

Om man använder sig av överskottsel från energikällor till att framställa vätgas, kan vätgasen lagras för senare användning. När energin sedan behövs, omvandlas den till el via en bränslecell för att driva ett fordon eller ledas ut på elnätet.

Lagrad vätgas innehåller mer energi per kilo än batterier och har den bästa värmeledningsförmågan av alla gaser.

Bränsleceller kan tillsammans med gastank användas i stället för batterier i elbilar eller elflygplan. Fartyg kan drivas med vätgas.

I stället för en hel bottenplatta med batterier behöver vätgasbilen bara ett batteri.  

Vattenfall samarbetar både nationellt och internationellt med att finna decentraliserade energilösningar, bland annat gaskraftverk i Nederländerna.

Flera svenska företag utvecklar nu vätgaskompatibla produkter såsom Powercell som tillverkar bränsleceller, så kallade stackar, för fordon, båtar och stationära applikationer, Sandvik Materials utvecklar komponenter till bränsleceller, Siemens Energy tillverkar gasturbiner som kan drivas av vätgas. Kärnkraftverket i Oskarshamn har producerat vätgas sedan 1992.

Många svenska kommuner satsar nu på vätgas. 

Exempelvis:

Göteborgs kommun har en fungerande vätgasdriven sopbil i drift.  

Mariestads kommun har byggt en förskola som får värme och elektricitet via vätgas

Vätgasstationer byggas nu successivt ut över hela landet.

Var står Västerviks kommun i denna fråga?