Strax innan jul skrev jag en debattartikel med en rad frågor till riksdagsledamoten Gudrun Brunegård (KD). Frågorna handlade om de redan då skyhöga matpriserna och ställdes mot bakgrund av Gudruns uttalande under valrörelsen 2022. Då frågade hon länsborna om de ville "ha ett land där familjerna har råd att köpa mjölk och sätta fram Cornflakes till frukosten". Ville man det, menade hon, då var det bara att kryssa henne i riksdagsvalet.
Denna vecka (vecka 12) genomförs en landsomfattande bojkott av de stora livsmedelskedjorna. Tusentals konsumenter väljer att helt undvika de största matbutikerna och i stället handla från små, lokala livsmedelsbutiker eller helt enkelt använda det som redan finns hemma. Protesten riktar sig mot de skenande matpriserna – och det är lätt att förstå varför.
Redan innan jul var Gudrun Brunegårds mjölk-och-cornflakes-facit dåligt. Nu är det rent av katastrofalt. Matpriserna fortsätter att rusa. Enligt Matpriskollen steg mjölkpriset med 5,4 procent bara i februari. Ett paket Cornflakes (750 g) kostade omkring 35 kronor valåret 2022. När jag först ställde frågor till Gudrun om hennes cornflakeslöfte hade priset stigit till cirka 54 kronor. Nu ligger det på uppemot 57 kronor.
I sitt tidigare svar framhöll Gudrun Brunegård att regeringen och SD infört högkostnadsskydd för elpriser (ett skydd som Socialdemokraterna först införde för tre år sedan), genomfört skattesänkningar (som i huvudsak gynnat höginkomsttagare) och sänkt drivmedelspriserna (vilket till stor del beror på sjunkande råoljepriser internationellt).
Men vad har regeringen gjort för att få ned matpriserna? Ingenting. Inte ett finger har lyfts för att lindra matprisernas påverkan på hushållens allt mer ansträngda ekonomi. Det är ett underbetyg och ett tydligt löftessvek mot de familjer Gudrun Brunegård i valrörelsen lovade att värna.
Som jag tidigare uttryckt måste du, Gudrun Brunegård, rimligen vetat att du saknade verktyg att infria dina löften. Det är trots allt en svår nöt att knäcka, det tror jag att många har en stor förståelse för. Men det som är så anmärkningsvärt och upprörande är att du och ditt regeringsunderlag (KD, M, L och SD) inte gjort något överhuvudtaget åt detta. Ni kommenterar det knappt. Det är dags att vakna.
Socialdemokraterna har gång på gång försökt få regeringen att agera mot de stigande matpriserna. Vi har föreslagit:
- En priskommission för att sätta press på matkedjorna.
- Stärkt konkurrens mellan livsmedelsgrossister.
- Varningstriangel-märkning på produkter som krymper i storlek men behåller sitt pris.
- Tak på matpriserna inom EU
Ingen påstår att dessa åtgärder ensamma skulle lösa problemet. Men det är åtminstone förslag värda att pröva. Regeringen och SD har inte ens bemödat sig om att ta dem på allvar. Gudrun Brunegård, om du verkligen vill infria ditt löfte, varför inte driva Socialdemokraternas förslag? Eller presentera egna, konkreta åtgärder som kan göra något åt matpriserna? Vilket som – gör något!
Det verkar oerhört svårt för denna regering och SD att välja mellan skattesänkningar för de mest välbärgade och åtgärder som minskar matpriser för människor som kämpar med att ”sätta fram Cornflakes till frukosten”.
Se den här veckans bojkottar som en uppmaning och påminnelse om ditt löfte Gudrun Brunegård. Gör det du kan för att sätta press på dina kollegor i regeringen kring matpriserna. Om inte, uppmana regeringen och SD att sluta låtsats som att det är ”vanliga familjer” de kämpar för. Tusentals bojkottare vittnar om något helt annat.
Malin Anell (S)
Regionråd
Svar direkt:
Tusenlappar mer i plånboken räddar frukostflingorna
Man kan på sätt och vis imponeras av Malin Anells ihärdighet, om än inte för hennes förmåga att ta till sig sin debattmotståndares svar. Men jag tackar för tillfället att ännu en gång redogöra för regeringens arbete och de resultat som kan avläsas två och ett halvt år in på mandatperioden. Bättre ekonomi för hushållen kan nämligen uppnås på fler sätt än att förstatliga livsmedelshandeln.
Låt mig inledningsvis uttrycka min sympati för dem som kämpar varje dag för att få ekonomin att gå ihop. Jag är väl medveten om att hushållen drabbats av fler prisökningar än enbart cornflakes och kaffe. Jag vet av erfarenhet hur påfrestande det är att alltid leta efter de billigaste produkterna och vissa månader leva på gröt och gamla sega, långkokta höns.
Mitt budskap i valrörelsen var att barnfamiljer ska få råd att äta cornflakes till frukost och att kunna skjutsa barnen till träningen. I två tidigare artiklar har jag förklarat att jag aldrig lovat att matpriserna skulle sjunka. Dem råder varken jag, regeringen eller Socialdemokraterna över. Det har dock säkert inte gått Malin Anell förbi att regeringen har kallat till sig matkedjorna för nya samtal och att dagligvaruhandeln själva nu agerar.
Visst hade det varit bra om prisbilden hade pekat åt ett annat håll, men livsmedelsproducenter, leverantörskedjan och handlarna har alla drabbats av högre kostnader på grund av kriget i Ukraina och inflationen. De behöver få täckning för sina ökade omkostnader.
Eller tycker Malin Anell att vi ska svälta ut de få kvarstående bönder vi har i Sverige? Jag kan garantera att det inte skulle bli billigare att importera mer livsmedel. Dessutom behöver den svenska livsmedelsproduktionen stimuleras, så att mer än varannan tugga av det vi äter kommer från svenska gårdar.
Regeringens åtgärder att förbättra svenskarnas hushållsekonomi har innehållit flera olika komponenter:
- Elprisstödet för oktober 2021-september 2022, som betalades ut våren 2023, gav en genomsnittlig villaägare i södra Kalmar län 16 000 kronor tillbaka, efter den elprischock som orsakats efter att den förra regeringens bytte ut säker baskraft i form av kärnkraft mot väderberoende vindkraft. (Det elprisstöd som S-regeringen betalade ut våren 2022, som Malin Anell nämner, omfattade upp till 6000 kronor för december 2021, januari och februari 2022.) Vidare har regeringen fattat över sextio beslut för att återinföra möjligheten att bygga stabil baskraft och en gång för alla komma bort från de volatila elpriser som den förra regeringen förorsakat.
- Sänkta drivmedelspriser. För den som kör på diesel är kostnadsminskningen omkring 15 000 kronor, då dieselpriset har sjunkit med tio kronor sedan hösten 2022. Bensinpriset har sjunkit runt 4,35 kronor per liter. Det minskar kostnaden med 6 525 kronor per år för den som kör 2500 mil per år.
- Sänkt skatt för löntagare. Ett normalhushåll med en polis och en sjuksköterska får nu behålla 19 000 kronor mer per år, cirka 1 600 kronor i månaden, jämfört med under den socialdemokratiska regeringen.
- För de barnfamiljer som har sämst ekonomi finns ett särskilt bostadstillägg.
Alla dessa åtgärder sammantaget ger barnfamiljerna avsevärt bättre rörelseutrymme än vad som var fallet under 2022. En genomsnittsfamilj med dieselbil kan nu disponera runt 34 000 kronor mer per år. Med 2 800 kronor mer i plånboken per månad bör man klara av att cornflakesen har blivit några kronor dyrare.
Gudrun Brunegård
Riksdagsledamot (KD)