Att under lång tid vara utan arbete innebär många och allvarliga konsekvenser för den enskilde, och allra tuffast är det för ungdomar och utrikes födda. Men problemet påverkar hela samhället. 

Svenskt Näringsliv har med data från SCB beräknat att utanförskapet i Kalmar län uppgår till 19 983 personer. Det motsvarar hela 15 procent av regionens alla invånare i arbetsför ålder. I hela Sverige är den genomsnittliga andelen 14 procent.

Att så många människor står utanför arbetsmarknaden innebär förstås en enorm kostnad för samhället. Den årliga nettovinsten för statskassan för varje person som lämnar sitt utanförskap uppgår till cirka 340  000 kronor. Den totala kostnaden för dagens utanförskap i Kalmar län motsvarar därmed drygt 7 miljarder kronor per år. För hela Sverige uppgår kostnaden till drygt 270 miljarder per år. Det motsvarar hälften av sjukvårdens kostnader. 

Det är förstås inte realistiskt att alla som idag inte arbetar skulle ha ett heltidsjobb. Men även en mindre minskning skulle göra stor skillnad. Om utanförskapet i Kalmar län minskade med en femtedel skulle de offentliga utgifterna minska med 1,4 miljarder kronor per år. Tyvärr går utvecklingen snarare åt fel håll. 

Sverige har länge haft ett större arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda än de flesta EU-länder. På senare år har det ökat ytterligare. I december 2020 var gapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige hela 16 procentenheter. I Kalmar län var det hela 20 procent. 

Många unga människor har nu varit arbetslösa under lång tid. För många unga och utrikes födda är de branscher som drabbats hårdast under pandemin – besöksnäring, hotell- och restauranger – ofta vägen in till det första jobbet, en dörr som varit delvis eller helt stängd under pandemin. Samtidigt har vi en mismatch mellan utbildningar och arbetsmarknad, där det samtidigt som det finns gott om lediga och välbetalda jobb i många sektorer, inte utbildas tillräckligt många för att möte arbetsmarknadens behov. 
Tre av tio som tog studenten i juni gjorde det på en yrkesförberedande linje. Den siffran skulle behöva bli minst fyra av tio för att vi ska klara de utmaningar vi står inför den kommande 5-10 åren.

Vi vet att utdragna perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet kan ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling senare i livet. De ungdomar som varit arbetslösa under hela eller stora delar av pandemin löper ökad risk att drabbas av utanförskap och sociala problem framöver, och för Kalmars läns del riskerar vi att arbetslösheten biter sig fast om inget görs.

Lösningen på utanförskapet är varken högre skatter eller högre bidrag. Den är istället bland annat: 

- Skatter och ersättningssystem som uppmuntrar till arbete.

- Att det blir enklare både att anställa och att få ett jobb.

- Ett utbildningssystem med hög kvalitet som utgår från näringslivets behov. 

Ansvariga politiker måste börja ta utanförskapet på allvar.