Vägen ur krisen går genom fler växande företag

Men också företag som haft ett tufft år under pandemin. Ändå har det allt oftare hörts röster om att Sverige skulle ha en stor ”skuld” efter de politiska insatser som gjorts för att lindra krisens effekter på ekonomin, ofta följt av förslag om höjda skatter för företag.

Statsskulden har ökat under pandemiåret – men inte med några avsevärda summor och Sverige har fortfarande, enligt Eurostat, en av de lägsta statsskulderna i Europa. Regeringens ministrar vill oavsett detta visa handlingskraft och slår sig ofta för bröstet om att hundratals miljarder kronor gått till att ”rädda” företagen under krisen. 

De största summorna har bestått av exportkrediter, lån och uppskjutna skatteinbetalningar – som ska betalas tillbaka, med ränta. Jämför detta med de av statens insatser som främst varit riktade till löntagare, som korttidspermitteringen, ökad tillgång till a-kassa och kommuntillskott, till en kostnad av långt över 100 miljarder kronor 2020. De renodlade stöden till företag var en tredjedel av detta, inräknat tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter. 

Regeringens stora ord om stora stöd till företagen har alltså liten substans. Det som kan kallas ”pandemiskuld” handlar inte om enorma budgetunderskott – utan om uteblivna satsningar i företagen. Detta har medfört ökad arbetslöshet, långsammare återhämtning och en svagare samhällsekonomi. 

Företagarnas medlemmar ser höga, och krångliga, skatter som ett avgörande hinder för att växa och anställa fler. Det vore oklokt att, som regeringsföreträdare har antytt, höja skatterna ytterligare. Inom Socialdemokraterna hörs också röster som vill återinföra skatter på arv, gåvor och förmögenhet, skatter som när de togs bort stod för någon enstaka procent av statens intäkter, men försvårade generationsväxlingar och investeringar i företag. 

När fler jobb skapas i privata företag växer ekonomin. I två av tre svenska kommuner är småföretagen och deras anställda den viktigaste källan till skatteintäkter. För att små och medelstora företag, där fyra av fem nya jobb har skapats sedan 1990, behöver dock goda villkor för att kunna ta på sig jobbledartröjan än en gång. En politik för en stark återhämtning tar sikte på ett lägre skattetryck i allmänhet och att sänka skatter som är skadliga för det jobbskapande småföretaget i synnerhet.