Vad händer med de utsatta om kriget kommer?

"Även om vi inte har en nära förestående krigssituation måste civilförsvaret ta med personer med stora rörelsebegränsningar i sina planer", skriver debattörerna.
"Även om vi inte har en nära förestående krigssituation måste civilförsvaret ta med personer med stora rörelsebegränsningar i sina planer", skriver debattörerna.

Varför så tyst om skyddet av särskilt utsatta i civilbefolkningen? Vad innebär ett väpnat angrepp för alla människor med olika funktionsnedsättningar? Vilka lärdomar kan dras från deras situation i krigets Ukraina? Hur kan Försvarsmakten stärka funktionshinderperspektivet?

Debatt 11 februari 2024 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Överbefälhavaren och ministern för civilt försvar har förklarat för hela befolkningen att kriget snart kan vara här. Det är bråttom med beredskap, fylla på lager, men också bråttom med folkbildningen. Så bråttom tydligen att man glömt bort att det funnits öppen debatt om utsatta gruppers situation i händelse av kris och krig. För snart två år sedan skrev vi en debattartikel om de föråldrade och otillgängliga skyddsrummen i Sverige. Ingen officiell myndighetsperson eller politiker svarade på artikeln. Inga repliker utan den möttes av tystnad.

Det är hög tid att sprida kunskap om funktionshinder inom Försvarsmakten. Såväl försvaret som civilförsvaret måste stärka funktionshinderperspektivet. Det handlar om kunskap, bemötande, kommunikation och framför allt inse att det finns över en halv miljon personer med olika funktionsnedsättningar som är organiserade i funktionsrättsrörelsen i landet. Därtill kommer alla personer som inte är organiserade, men som har olika funktionsnedsättningar och är i behov av stöd. 

De som löper störst risk att dödas är personer med funktionsnedsättningar som inte kan söka skydd snabbt. Det finns erfarenheter från krigets Ukraina att bygga vidare på. Den finska organisationen SAMS (Samarbetsförbundet kring funktionshinder), för redan vidare erfarenheter från Ukraina. De visar att personer med funktionsnedsättningar är extra utsatta i krigssituationer. Skyddsrum i bostadskvarter ska inte bara finnas och vara tillgängliga. Det gäller också underjordiska parkeringar, tunnelbane- och järnvägsstationer samt gångtunnlar. Där måste finnas ramper, hissar och ledstråk. 

Det måste dessutom finnas personal som tar hand om personer med olika funktionsnedsättningar. De måste dessutom kunna erbjuda hjälp och assistans kanske under flera dygn.Personer med rörelsenedsättningar risker att bli fast i sina lägenheter när flyglarmet ljuder och det inte är tillåtet att ta hissen till skyddsrummen. De måste informeras om tvåväggsregeln som innebär att de ska söka skydd i ett fönsterlöst rum som har minst två väggar. Också där måste det finnas möjlighet till assistans av personal från civilförsvaret. 

Krigets Ukraina visar att tillgänglig miljö och moderna hjälpmedel är en fråga om liv eller död. Har man en synnedsättning och en talande app i mobilen måste den varna för raketattacker och ge information om närmaste skyddsrum. Personer med funktionsnedsättningar måste tas med i beredskaps- och evakueringsplaner. Alla måste kunna nås av information. 

Även om vi inte har en nära förestående krigssituation måste civilförsvaret ta med personer med stora rörelsebegränsningar i sina planer. Funktionshinderfrågorna måste upp på debattagendan. Vad säger Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet och riksdagens socialutskott om beredskapen inte inkluderar alla människor?


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa