Detta skapar både utmaningar och möjligheter för kollektivtrafiken i Region Kalmar län. När vi i Kristdemokraterna och Moderaterna i regionen under våren har arbetat med budgetriktlinjer för 2022 har vi satt sådana utmaningar och möjligheter i centrum.
Vi ser stora utmaningar på tre områden: ekonomi, trygghet och beteendemönster. Den första är uppenbar – kollektivtrafiken har förlorat flera hundra miljoner kronor i vårt län. Bara i år är prognosen att biljettintäkterna blir 100 miljoner kronor mindre än budget, vilket är en halvering jämfört med budget.
De andra utmaningarna är långsiktiga. Många människor har både mentalt och praktiskt ställt om till andra resvanor och livsmönster. Region Kalmar län kan inte leva kvar i naiv optimism om att år 2019 kommer tillbaka.
Vi vill se tidsdifferentierade biljettpriser som höjer intäkterna och bidrar till att resandet sprids ut över dagen. I den stora Kollektivtrafikbarometern, en opinionsundersökning som görs i hela Sverige, säger en tredjedel av de tillfrågade att de kan tänka sig att åka kollektivt på samma sätt som före pandemin om det är större avstånd mellan passagerare ombord. Att låta priserna variera över dagen är både ett sätt att återvinna förtroendet för att kollektivtrafiken är trygg och fri från trängsel och ett sätt att stärka intäkterna.
Vi är också tydliga med att vi inte accepterar att ”coronadippen” när det gäller självfinansiering blir bestående. Kollektivtrafiken ska tillbaka till minst 50 procents självfinansiering, det vill säga att varannan krona ska komma från bland annat biljettförsäljning.
Det är ett tufft mål. Idag är självfinansieringsgraden 37 procent. Men varje procentenhet som fattas innebär att resurser som hade kunnat gå till sjukvård istället får läggas på att kompensera för biljetter som inte har sålts. Vi är övertygade om att länets invånare hellre ser att vårdpersonalens löner höjs och uppskjutna operationer äntligen kan genomföras.
Särskilt kritiskt är läget när det gäller självfinansieringsgraden på Stångådalsbanan och Tjustbanan. För att tåget ska bli ett modernt alternativ vill vi se upprustning och delektrifiering av dessa banor. För detta behövs statligt stöd.
Statligt stöd behövs också för en annan helt central del av infrastrukturen, bredbandsnätet. Under coronapandemin har det visat sig att en snabb och pålitlig uppkoppling kan vara en förutsättning för att överhuvudtaget delta i det demokratiska samtalet och möjliggöra distansarbete. Pålitlig uppkoppling är också grunden för företagande och näringsliv i hela länet. Därför är det oacceptabelt att Kalmar län ligger så långt efter när det gäller tillgång till bredband. Vi ser det som viktigt att Region Kalmar län fortsätter arbeta för att staten ökar bredbandsstödet.
Vi tror att Kalmar län har goda förutsättningar att tillgodogöra sig de möjligheter som har öppnats i och med den utveckling som pandemin har tvingat fram. Det gäller inte minst inom distansutbildning och distansarbete.
Men folkvalda med ansvar för skattebetalarnas pengar och befolkningens välfärd måste också ha förmågan och modet att se de utmaningar som coronapandemin medför, inte bara de akuta utan även de långsiktiga. Det krävs kraft att fokusera och prioritera för att kunna leda. Detta har varit vår ledstjärna i arbetet med budgeten för Region Kalmar län 2022.