En vädjan om information, dialog och handling kring mobiltäckningen på glesbygden, riktad till Dan Sjöblom, generaldirektör vid Post- och telestyrelsen och civilministern vid finansdepartementet Erik Slottner (KD).

En svag eller obefintlig mobiltäckning orsakar problem för medborgarna i Sveriges glesbygd. Inte minst också för gröna näringar och logistik, samt för räddningstjänst, vård, larm och kollektivtrafik.

Det har senaste åren varit ett stort fokus på utbyggnation av bredband och fasta anslutningar, men i min mening talas det alltför lite kring det man tar för givet i storstäderna, men som ofta fungerar dåligt i glesbygden – nämligen mobiltäckningen. 

Som medborgare och regionråd i ett litet län befolkningsmässigt, men i ett stort län geografiskt, så är det med oro jag noterat att 2G och 3G-nätet ska avvecklas år 2025 och konsekvenserna kring avvecklingen i realiteten om det inte byggs ut fler mobilmaster så att yttäckningen bibehålls.

Jag efterfrågar inte ett krav på skyhöga överföringshastigheter eller att man i varje buske ska kunna streama film eller musik. Men att kunna ringa överallt inom nationens gränser och att samtal inte ideligen bryts när man kör mellan bygd och obygd anser jag behövligt för att landsbygden ska vara attraktiv och utvecklas. Mobiltäckningen är också livsviktig både nödlägesförebyggande och vid reella nödsituationer.

Mot ovan nämnda bakgrund efterfrågar jag en dialog och nulägesanalys kring dagens mobiltäckning samt hur den kan förbättras i Sveriges glesbygd. Jag efterfrågar också en konsekvensbeskrivning och eventuell handlingsplan kring den mobila yttäckningen i glesbygd utifrån att 2G och 3G-nätet ska avvecklas och enligt uppgift ersättas med teknik som har sämre räckvidd/yttäckning.

Jag träffas gärna för att prata vidare i sakfrågorna. I annat fall önskar jag en redogörelse i sakfrågorna från generaldirektören samt civilministerns syn på omständigheterna.