Trafikverkets förslag en provokation mot Kalmar län

Trafikverkets förslag till investeringar i järnvägar och vägar i Sverige är ute på remiss. För Kalmar läns del är det ingen uppmuntrande läsning.

Debatt 9 februari 2022 06:17
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kalmar läns invånare föreslås få en investeringsram om sex procent av den genomsnittliga investeringen per person i Sverige. Det framgår av ”Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033”. I förslagets bilaga På sidan 216 framgår att staten enbart föreslår en satsning på delar av E 22, vid Gladhammar-Verkebäck och Bergkvara.  

Om regionbanorna skriver Trafikverket följande kryptiska text: ”Stångådals- och Tjustbanorna. Banorna går mellan Södra stambanan i Linköping och Kalmar respektive Västervik. Införandet av det nya signalsystemet ERMTS medför stora investeringsbehov i dessa banor som idag är relativt lågtrafikerade och har låg hastighetsstandard. En namngiven reinvestering kommer därför att genomföras för att ersätta dagens unika radioblocksystem. Utöver det föreslås banornas betydelse för regionförstoring för fortsatt utredning.” (sid 143).

När trafiken ställs in på dessa banor är orsaken nästan aldrig signalfel utan ofta vagnsbrist, kraftig blåst eller solkurvor.  För att öka banornas attraktivitet borde Trafikverket precis som Region Kalmar föreslagit många gånger anslå medel för helsvetsat spår på hela banorna. I dag har enbart kortare sträckor helsvetsat spår. Det behövs även trädsäkring, det vill säga avlägsnande av träd som står alltför nära banorna, och säkra de vägövergångar som medför att tågen inte kan hålla full hastighet. För enstaka miljarder kronor kan de två regionbanorna rustas upp för betydligt kortare restid och därmed närma Region Kalmar till övriga Sverige. Som jämförelse beräknar Trafikverket att kostnaden för att bygga en mil Ostlänk är över fem miljarder kronor. För fyra miljarder kronor kan både Stångådals- och Tjustbanorna – cirka 33 mil – få helsvetsad räls och elektrifieras samt trädsäkras och få en hel del vägövergångar säkrade.

Men antag att man skulle våga tänka tanken att region Kalmar skulle få lika stor investering per invånare som genomsnittet för hela Sverige. Det beloppet uppgår till ungefär 50 000 kronor per person. Kalmarregionen föreslås av Trafikverket få drygt 3 000 kronor. Men med samma belopp för alla svenskar skulle region Kalmar få omkring 12 miljarder kronor totalt från 2022 och framåt. De pengarna skulle räcka till att räta ut kurvor med mera så att restiden mellan Västervik och Linköping blir 48 minuter mot 1 timme och 36 minuter nu, Restiden mellan Kalmar och Linköping kunde bli två timmar mot lite drygt tre timmar i dag.  Detta framgår av den Åtgärdsvalsstudie som Trafikverket presenterade 2016. Men dessa förslag finner Trafikverket samhällsekonomiskt olönsamma.  Dock är Trafikverkets beräkningsmodeller hårt kritiserade framför allt för att de undervärderar nyttorna med bättre järnvägar. Bland annat bortser man från de regionala fördelarna med snabbare trafik och man undervärderar antalet nytillkomna tågresenärer.

Trafikverkets förslag är en provokation mot Kalmar län. Detsamma gäller hur staten behandlar Västmanland, Värmland, Kronoberg, Dalarna, Jönköping och Halland. Hur länge ska dessa län stillatigande finna sig att upprepade planperioder luras på sina rättmätiga delar av infrastrukturinvesteringarna? Bakom Trafikverket står ju regeringen och infrastrukturminister Thomas Eneroth. Dessbättre har regeringen ingen egen majoritet i riksdagen, så att en samlad opposition kan ändra ett förslag som är helt i otakt både med vår tids målsättning att hela Sverige ska leva samt våra klimat- och miljömål.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa