11 miljoner extra till grundskolan ska tillföras, men vi inser att det grundskolan tilldelas genom elevpengen kommer att bli otillräckligt. 

Varje år tar alla skolor fram en personalplanering som visar hur många anställda man har råd att ha efter den budget man har blivit tilldelad. Vi ser i år en väldigt dyster bild från våra förskolor och skolor. Ett exempel är från våra skolor på landsbygden där vissa behöver dra ner sin personal med 30 procent. En sådan planering kan leda till en situation där lärare antingen behöver välja på att ta lunch eller kunna klara av sitt tillsynsansvar för barnen på rasten.  

Bara i Överum, Ringeltaubska och Loftahammar kommer cirka 11 tjänster att försvinna.  För att lösa skoldagen behöver lärare gå in i fler ämnen som de inte är behöriga i och eleverna kan även få svårt att få det stöd som de har rätt till enligt skollagen. Våra medlemmar på några av skolorna säger även att det kommer att vara en stor utmaning att kunna genomföra nationella prov eller den speciella matematiksatsningen som finns i kommunen.  Är det på detta sätt politikerna vill rädda våra landsbygdsskolor?

Det är inte bara i dessa skolor som vi får höra hur svårt det ekonomiska läget slår. Förskolor och skolor drar ner på antalet utbildad personal för att man helt enkelt inte har råd. Vi ställer oss undrande till hur mycket detta kommer kosta i framtiden med sämre måluppfyllelse och att stödbehov inte upptäcks i tid. 

Tilldelade pengar räcker alltså inte för att behålla lärare och därför blir kvalitén och arbetsmiljön som konsekvens försämrad. För en skola innebär tillskottet via elevpengen att man har råd att anställa en lärare i 1,5 månad, vilket absolut inte räddar några tjänster! 

Vi är en stor kommun till ytan vilket gör att våra skolor behöver få den budget som krävs för att kunna verka.  Landsbygd och stad ska heller inte ställas emot varandra, utan skolan behöver få resurser för att kunna klara uppdraget. Vi ska följa både skollagen och arbetsmiljölagen. 

Vi i Sveriges Lärare vet att nästa stora neddragning kan komma att drabba våra förskolor. Majoriteten säger att de vill freda barn och unga från besparingar, men hur kan det bli verklighet utan att våra barn och ungdomar får tillräckliga resurser? Våra medlemmar måste få bra förutsättningar i sitt arbete genom hela skolsystemet om vi ska kunna ge ”den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål”… (Skollag 2010:800, 3 kap, 2 §)

Margareta Wester, ordförande
Niklas Blixt, vice ordförande
Sveriges Lärare Västervik