Många kända tänkare och akademiker diskuterar just nu Artificiell intelligens (AI) utifrån olika perspektiv. För att sammanfatta delar av diskussionen kan man citera MIT-professorn Max Tegmark, som säger att AI antingen kommer att bli det bästa eller det värsta som hänt mänskligheten. Vi bör vara hoppfulla, men för den skull inte naiva.
Futuristen och författaren Ray Kurzweil introducerade begreppet "teknologisk singularitet" i sin bok "The Age of Spiritual Machines" från 1999. Begreppet beskrev en framtida tidpunkt där teknologiska framsteg, särskilt inom artificiell intelligens, förväntas leda till dramatiska och oförutsägbara förändringar i samhället. I och med introduktionen av bland annat ChatGPT har Kurzweil och hans resonemang blivit högaktuella.
Vad händer med samhället när vi skapar en intelligens som är 10, 1 000 eller en miljon gånger mer intelligent än människan? Vad händer med kulturen när en mjukvara skapar konst, musik och litteratur som berör oss djupare än det som skapats av människor? Hur påverkar det vårt samhälle när ett dataprogram – som kan massproduceras – kan skapa djupa intima relationer med människor? Vad händer med vår demokrati när dessa program, som vet långt mer om oss än vad vi själva vet, blir en producent av policyförslag och propaganda?
Vi som växt upp med dystopiska sci-fi filmer lider inte brist på fantasi på hur AI skulle kunna bli ett hot mot mänskligheten. Scenarier som i filmserien The Terminator är dock föga sannolikt och för sakens skull bör det sägas att AI vare sig behöver bli ”medvetet” eller anta fysisk form för att utgöra stor risk, även om detta inte på något vis kan uteslutas längre in i framtiden.
Förutom att AI snabbt bygger på sina egna förmågor kommer den att accelerera en rad högteknologiska fält, så som bioteknik, nanoteknik, 3D-printing, drönarteknik, neurovetenskap, kvantdatorteknik, med mera. Gemensamt för dessa är att de är verktyg som kan användas för att gagna mänskligheten men också – avsiktligt eller oavsiktligt – för det rakt motsatta.
För att maximera chanserna att AI blir något positivt menar vi att politiken behöver befinna sig på frontlinjen för kunskap om såväl risker som möjligheter. Oaktat vad EU gör med sin AI-act är det direkt oansvarigt att sitta på händerna i Sverige. Frågan är av en sådan dignitet att den måste tas på stort allvar och vi menar därför att Sverige behöver en nationell AI-nämnd.
AI-nämnden skulle med fördel kunna vara sammansatt av företrädare från riksdagens samtliga partier likväl som experter från akademi och näringsliv och ha till syfte att hela tiden uppdatera sig med det senaste inom utvecklingen, flagga upp viktiga frågor och lämna förslag på lagstiftning som styr utvecklingen i positiv riktning.
AI kommer på ett eller annat sätt att totalt förändra vad det betyder att vara människa. Rätt använt kan teknologin användas för att radikalt förbättra livskvaliteten för hela mänskligheten.