Mitt engagemang för cirkus har lärt mig att knappt någon längre kollar fakta. Det leder till att myter och missuppfattningar behandlas som fakta. 

VT publicerade ett sådant exempel den 4 januari, i en debattartikel signerad Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers. Han hävdar att andelen av vår inkomst som går till drivmedel successivt har minskat över årtionden. Tidningen Teknikens Värld granskade detta påstående 2018 och fann att det är falskt. 

Undertecknad tog körkort 1976 och köpte strax därefter den första bilen. Bensinen kostade då 1,15 kr per liter. Enligt tidningen blev det 2018, efter indexjustering, 7,57 kr per liter. Jag dubbelkollade uppräkningen med SCB:s tjänst prisomräknaren och fick priset till 5.97 i november 2021. 

Tidningen jämförde också hur mycket bensin man fick för en genomsnittlig årslön 1970 för en arbetare. Svaret blev 31 882 liter. Med motsvarande medellön och bensinpris blev det 22 648 liter 2018. 

Observera att det här inte är ett inlägg i klimatdebatten. Att fara med osanning är som att pissa i en byrålåda. Det kommer förr eller senare att lukta illa och läcka ut. 

I andra avseenden har professorn rätt i sin beskrivning av utvecklingen. Det visar mina första bilar, en Opel Kadett årsmodell 1964 och en Renault 12 tillverkad 1973. Opeln hade en motor på en liter och 40 hk, Renaulten var på 1,3 liter och 60 hk. Båda drog mindre än den genomsnittliga bensinbilen idag. Istället för att sänka förbrukningen har effektivare motorer använts till högre effekter, fler funktioner och större bilar.