Varje gång kommunens ansvariga försöker förklara sitt beteende med ränteswappar (VT senast 13/10) uppkommer nya oklarheter. Hur har sparbeloppet två miljoner /år beräknats på en låneskuld på två miljarder? Det synes vara en mycket liten summa i sammanhanget (0,1%). Vad har man jämfört detta belopp med? Man säger samtidigt att försäkringen kostat "en del" och jämför här med långa fasta räntor. En sådan jämförelse är ej relevant, varken tidigare eller i dagens läge.
Jag vill påstå att alla dessa derivatkostnader måste inräknas i de totala räntekostnaderna och då kommer dessa kostnader vida överstiga de genomsnittliga långa fasta räntorna man velat undvika under de senaste åtta-tio åren. Varierade löptider och därmed varierade räntesatser har kunnat uppnås utan dessa ofantligt dyra räntederivat. Man har således under denna tid ej behövt dessa försäkringar och kunnat spara hundratals miljoner under åren. Eftersom man under lång tid bundit upp sig med olika avtal och varit övertygad om att marknadsräntorna skulle stiga men att verkligheten varit den motsatta kan det inte vara "smart, effektivt och hållbart" kommunföreträdarna hävdar i sitt svar 13/10 på ledaren 7/10 i VT.
Idag har vi en reporänta på -0,50% och sedan 2009 en mycket låg sådan. Swedbank har exempelvis idag en snittränta på 1,87% för fem års bindningstid. Kommunen med sina "välskötta finanser" kan därför förhandla fram betydligt lägre räntesatser på sina lån. Kommunens "målsättning om jämn och stabil räntekostnad över tiden" kan ju verka betryggande, men har man insett dess konsekvenser och höga kostnader?
Efter att ha studerat kommunens senaste årsredovisning sidorna 29-31 framgår att upplägget inte är så lätt att ta del av och framför allt saknas uppgift om derivatkostnaden under åren eftersom man vill dölja (?) dessa i räntekostnaden. Det skulle vara lätt att ta fram dessa särkostnader så att man kunde göra en analys och helhetsbedömning av det hela. Var finns kunskapen inom kommunen? Enligt vad jag tidigare skrivit sitter kommunen i knäet på de som iklätt sig risken för höjda räntor där Kommuninvest torde vara en mellanhand för konsulter, banker och finansbolag och som erhållit motsvarande belopp från kommunen.
Det kan dock konstateras att kommunens redovisade genomsnittsränta under den senaste femårsperioden med bred marginal överstiger vad man skulle ha erhållit utan dessa avtal. En grov uppskattning från min sida är att derivatkostnaden på 30-50% av räntekostnaden och en lägre snittränta förhandlad av kommunen skulle ha sparat åtminstone 200 miljoner under tidsperioden. Se, där hade vi haft en bra grundplåt till en ny infart!
Med en dåres envishet hävdar jag nu för tredje gången i detta forum att man ej uppnår någon ekonomisk vinning av att använda sig av dessa instrument. Tvärtom, kostnaden är alltför hög. För min del uppfattar jag det som riskabelt och spekulativt med hänsyn till de höga kostnaderna. Ofta är konsten att använda sunt förnuft bättre än att tro att man är smart och effektiv. Kommunen har ju trots allt haft dessa ränteavtal när Sverige haft det lägsta ränteläget i mannaminne.