"Få verkar ha förstått att det går att öka elproduktionen och sänka elpriserna genom att snabbt ge klartecken för solparker", skriver ett stort antal debattörer gemensamt.
Att den svenska energikrisen är akut kan knappast ha undgått någon. Oron för vinterns elräkningar följer på en sommar när elprisrekorden har avlöst varandra och grävt hål i plånböckerna för både hushåll och företag.
Tyvärr har fokus i den politiska debatten legat på tillfälliga ekonomiska lättnader och ny elproduktion långt fram i tiden. Få verkar ha förstått att det går att öka elproduktionen och sänka elpriserna genom att snabbt ge klartecken för solparker.
En ny solpark kan anläggas på 12–18 månader, vilket är snabbare än något annat energislag. Samtidigt är den ett utmärkt komplement till vindkraft eftersom de producerar som mest el under olika säsonger, väderförhållanden och tider på dygnet. På sommaren när kärnkraften är under service och byter bränsle och kraftvärmeproduktionen är som lägst levererar solkraften som bäst.
I maj i år var det över 90 solparksärenden som väntade på beslut från länsstyrelserna, enligt en ny kartläggning från Svensk Solenergi. Sammantaget skulle de kunna bidra med 2,5 TWh fossilfri el per år – mer än den årliga elförbrukningen i Malmö. De politiker som snabbt vill göra skillnad bör nu göra sitt yttersta för att möjliggöra en kraftig utbyggnad av solparker.
Under året har den med solceller på det egna taket kunnat vara tacksam för låga elräkningar, inte minst under sommarens pristoppar, och goda intäkter från försäljning av överskottsel. Samtidigt har många andra sett priserna stiga utan att själva kunna göra något åt det. Men genom att bygga ut markbaserade solparker i stor skala kan vi alla få ett bättre skydd mot elprischocker. För hårt pressade lantbrukare kan solparker på den egna marken dessutom ge nya intäkter och säkra lönsamheten.
Solparker byggs helt utan statliga stöd och intresset från investerare är stort. Med rätt förutsättningar kan uppemot 100 miljarder kronor satsas på solkraft redan till 2030. Men då måste den nya regeringen presentera en rejäl ambitionshöjning för solkraften.
Ett första steg bör vara att snarast ta initiativ till en nationell strategi för solkraft. Strategin bör kopplas till ett mål på 30 TWh, eller omkring 15 procent av elanvändningen, år 2030. I målet bör också anges att solparker ska stå för cirka 18 TWh av produktionen.
Genom att skapa förutsättningar för solparker kan den nya regeringen infria sina löften om en ökad elproduktion och snabbt sänka Kalmarbornas elräkningar. Det finns ingen anledning att vänta.
Anna Werner, Svensk Solenergi; Gustav Alberius, HPSolartech; Holger Bang, Nordic Solar A/S; Peter Braun, European Energy; Andreas Brännström, Better Energy; Christoffer Caesar, Soltech; Matilda Carlsson, E.ON Energiinfrastruktur; Christophe Desplats-Redier, Neoen; Thomas Jörgensen, BeGreen; Elin Lund, OX2; Erik Martinson, Svea Solar; Johan Skördare, EnergiEngagemang; Anna Wallgren, Ilmatar Solar; Johan Öhnell, Solkompaniet; Harald Överholm, Alight; Andreas Tunbjer, Helios Nordic Energy