Den 1 mars skriver Agnes Karnatz på ledarplats i VT att ålänningar skulle gynnas vid antagning till svensk högskola jämfört med finländare som har svenska som modersmål. Dessa uppgifter stämmer inte, det finns ingen förtur för sökande från Åland. De som är behöriga till högre utbildning i Finland har grundläggande behörighet till högskolestudier i Sverige om de antingen har svenska som modersmål i gymnasieutbildningen eller finska som modersmål och haft svenska som ämne i finskspråkigt gymnasium under minst tre år.
Karnatz tror vidare att färre finländare kommer att börja läsa vid svenska universitet och högskolor i höst. Från att tidigare ha ”gynnats av det svenska systemet” får de nu ”betydligt lägre chanser” att bli antagna till svenska högskoleutbildningar.
Det väntande bortfallet påstås bero på att Universitets- och högskolerådets styrelse nu har ändrat meritvärderingen av utländska gymnasiebetyg och Karnatz kräver att ”systemet för betygskonvertering ändras så att det blir rättvisande”.
Men poängen med den nya meritvärderingen är just att uppnå så likvärdiga villkor som möjligt för alla sökande till svensk högskola – oavsett om de har svenska eller utländska meriter. Utan ändrade regler skulle sökande med svensk gymnasieexamen från och med i höst missgynnas vid antagning till läkarprogrammen och andra utbildningar där det råder hög konkurrens. Detta då det är svårare för gymnasiestudenter att nå höga betyg i den nya sexgradiga A–F-skalan jämfört med den fyrgradiga MVG–IG-skalan.
UHR är övertygat om att styrelsen fattade rätt beslut den 28 november och att den då ändrade meritvärderingen bör leda till bättre balans i kommande antagningar till svensk högskola.
Inför ändringen av meritvärderingen gjorde UHR en noggrann matematisk jämförelse av betygsstatistik från Skolverket, från 27 länder, IB-utbildningen (International Baccalaureate) och Europaskolan (EB). Det är
detta kriterium som används vid antagning, inte värdering av kvaliteten hos olika betygssystem.
Det finns inga tecken på att betygsinflation skulle göra en gymnasieexamen mindre värd än utländska gymnasiebetyg. Hittills har bara 0,29 procent av alla som tagit examen på högskoleförberedande program i den nya gymnasieskolan kommit upp i 20,00.
Att sökande med utländska gymnasiebetyg får en lägre meritvärdering från och med i höst innebär inte nödvändigtvis minskad chans till antagning. Med oförändrat antal utbildningsplatser bör lägre poäng räcka längre än tidigare, eftersom färre sökande med svensk gymnasieexamen får toppbetyg.
Målet med de nya föreskrifterna är att alla sökande ska behandlas lika och få likvärdiga förutsättningar. UHR kommer att följa betygsutvecklingen och se till att balansen består mellan dessa grupper av sökande.