2022 var ett år som präglades av stora utmaningar i skuggan av pandemin, kriget i Ukraina och en ekonomisk osäkerhet med skenande inflation, högre räntor och rekordhöga elpriser. I den situationen är det en risk att klimatarbetet prioriteras ner. 

Men för att Sverige ska nå våra högt uppsatta miljö- och klimatmål krävs en grön och digital omställning inom alla samhällssektorer. Om vi ska klara det arbetet kan inte klimatarbetet prioriteras bort, det måste tvärtom växlas upp rejält. Här kommer naturvetenskaplig kompetens att spela en central roll för att driva omställningen och utforma framtidens lösningar. 

Det är bara sju år kvar tills de globala målen om hållbar utveckling i Agenda 2030 ska vara uppfyllda. De politiska styrena i regioner och kommuner måste prioritera klimatarbetet och satsa på att anställa personer som har både medel och mandat att arbeta strategiskt med klimatfrågan.

Ett av målen som följs upp av länsstyrelserna handlar om att begränsa klimatpåverkan. Av rapporteringen för 2022 framgår att det i Kalmar län bland annat krävs energieffektivisering av transporter och fastigheter samt ännu större satsning på produktion av förnybar energi för att kunna nå klimatmålet.

Det är också tydligt att landets kommuner har lyckats olika väl med sitt klimatarbete. I Kalmar län hamnar exempelvis Högsby på plats 244 i Aktuell Hållbarhets ranking av Sveriges bästa miljökommuner medan Kalmar återfinns på plats 8.

Fackförbundet Naturvetarna har frågat Sveriges kommuner vilken kompetens de behöver för att nå klimatmålen. Nära 70 procent anser att naturvetenskaplig kompetens behövs i det fortsatta strategiska arbetet. Men bara 40 procent uppger att de har den typen av kompetens anställd i dag. Det är en kunskapslucka som måste fyllas inom en snar framtid. Den klimatstrategiska kompetensen måste finnas på plats för att ta kommunerna snabbare framåt i det viktiga klimatarbetet.