Känslan av att landa i klassrummet med ben mätta på spring efter rastens lekar på skolgården kan för många låta som en självklarhet. Men statistiken ger en dystrare bild. Allt fler barn saknar tillgång till en egen skolgård och hänvisas till närliggande grönområden, förutsatt att sådana finns inom räckhåll. Ändrade regelverk, nya förutsättningar och ökad konkurrens om mark har dessutom resulterat i att närmare hälften av Sveriges grundskoleelever, över 40 procent, har skolgårdar som understiger rekommenderad storlek.
Eftersom skolan är en av de platser där barn tillbringar störst del av sin vakna tid, behöver den erbjuda goda möjligheter till rörelse. Forskning visar att barn som är fysiskt aktiva förbättrar sin inlärningsförmåga, upplever mindre stress och får bättre psykisk hälsa. För lärare och skolpersonal betyder det piggare och mer fokuserade elever som kan prestera bättre på lektionerna.
Att god kondition stärker hjärt-kärlhälsan vet vi också. Ändå tillbringar svenska barn i åldrarna 11, 13 och 15 år ungefär 70 procent av sin vakna tid sittande eller liggande, enligt Folkhälsomyndigheten. Andelen 11–15-åringar med fetma har femdubblats sedan 80-talet. Forskning visar också på en stark koppling mellan barnfetma och hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder, som tycks gå att eliminera om vikten normaliseras före puberteten. Behovet av att stärka förutsättningarna för rörelse är med andra ord tydligt och i det arbetet har skolan en viktig roll.
Forskning visar att det finns ett direkt samband mellan storleken på utemiljöer för lek och rörelse och barns fysiska aktivitet och hälsa. Det är särskilt viktigt, eftersom det är under uppväxten vi skaffar oss vanor vi sedan ofta behåller hela livet.
I Kalmar län hade grundskoleeleverna 2020 en friyta på 71 kvadratmeter per elev, vilket är klart mer än genomsnittet för landet på 46 kvadratmeter, enligt en kartläggning som SCB gjort på uppdrag av Boverket. Men sedan 2014 har ytan på skolgårdarna i Kalmar län minskat med fem procent.
En färsk Sifoundersökning visar att en förkrossande majoritet – 9 av 10 svenskar – vill ha minimikrav på skolgårdarnas storlek när nya skolor byggs eller startas. Intresset bland politiker är svalare. En knapp majoritet (52,5 procent) av svenska riksdagspolitiker på valbar plats vill se minimiregler för skolgårdarnas yta, enligt en ny enkät.
För att alla skolbarn i Sverige ska få en likvärdig och hälsosam utveckling behöver rörelse integreras i skolan, exempelvis genom ett tydligt regelverk för skolgårdarnas utformning och ökad fysisk aktivitet under skoldagen. Därför vill vi att Kalmar läns kommun- och regionpolitiker sätter god och jämlik hälsa för barn högt på agendan och ger skolorna möjlighet att ge alla barn samma möjligheter till fysisk aktivitet. Vi vill också uppmuntra Kalmar läns skolor att ta vara på alla möjligheter och tillfällen som finns under skoldagen för att engagera och aktivera alla barn till mer rörelse.