Så kan skolmiljön underlätta inlärningen

Skolan är landets största arbetsplats. Här tillbringar också våra barn och unga en stor del av sin vakna tid. När bara 39 procent av landets åttondeklassare uppger att de känner studiero i klassrummet och lärare flyr yrket på grund av stress behöver arbetet med den fysiska miljön tas på allvar, det skriver Henrik Håkansson, vd på belysningsföretaget Aura Light.

"Trots att de allra flesta av oss minns känslan efter en dag i ett kvavt klassrum, ljudet av trettio stolar som skrapas mot golvet eller tickandet från ett halvtrasigt lysrör med allt annan än nostalgi, handlar samtalet om skolan sällan om den fysiska miljön", skriver Henrik Håkansson, vd på belysningsföretaget Aura Light.

"Trots att de allra flesta av oss minns känslan efter en dag i ett kvavt klassrum, ljudet av trettio stolar som skrapas mot golvet eller tickandet från ett halvtrasigt lysrör med allt annan än nostalgi, handlar samtalet om skolan sällan om den fysiska miljön", skriver Henrik Håkansson, vd på belysningsföretaget Aura Light.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Debatt2024-01-09 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kalmar läns skolor befinner sig i en tuff ekonomisk situation och skoldebatten bågnar av viktiga frågor om inlärning, studiero och lärarnas arbetsvillkor. Men trots att de allra flesta av oss minns känslan efter en dag i ett kvavt klassrum, ljudet av trettio stolar som skrapas mot golvet eller tickandet från ett halvtrasigt lysrör med allt annan än nostalgi, handlar samtalet om skolan sällan om den fysiska miljön.

I dagarna kommer resultatet från den senaste PISA-rapporten, som visar hur det går för barn och unga i den svenska skolan. Förra året gick 15 procent av niondeklassarna ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. I Kalmar län motsvarar det 409 barn. Enligt psykologer som undersökt skolmiljön har rummet stor påverkan på både välmående, fokusförmåga och produktivitet. Trots det är många skolor i dag utformade på ett sätt som snarare skapar distraktion än fokus. Den med god fokusförmåga kan kanske ha överseende med dålig ljuddämpning eller sviktande belysning, men när ljud- och ljusmiljön brister är det eleverna med störst utmaningar i skolan som påverkas mest. 

Ljus beräknas stå för 80 procent av alla våra sinnesintryck och studier visar att barn påverkas extra mycket. Viktigast för hälsan är dagsljus. Enligt Folkhälsomyndigheten kan dagsljusbelysta skolmiljöer öka elevers prestation med upp till 18 procent. Men för att säkerställa en god ljusmiljö, behöver det naturliga ljuset kompletteras med elektriskt ljus. 

Enligt en enkät som vi genomförde bland skolor 2021 hade motsvarande sex av tio klassrum omodern belysning. Att satsa på belysning av hög kvalitet med lång livslängd är en god affär, inte minst för att det är en investering i våra barn och unga. Dessutom är effektiva armaturer och ljuskällor klimatsmarta och kan bidra till sänkta energikostnader. När kommunernas utgifter ökar är det viktigt att de inköp som görs är hållbara över tid. Därför vill jag ge tre konkreta råd till Kalmar läns kommuner:
 

  • Frågan om den fysiska skolmiljön behöver lyftas upp på dagordningen när politikerna diskuterar skolresultat och barn och ungas välmående. 
  • Administrativ ledning och förvaltning kan se över kriterierna för inköp till skolorna. Rätt kravställning kan bidra till att både sänka kostnaderna och förbättra skolmiljön på samma gång. 
  • Skolorna kan installera smart belysning som gör att ljuset i klassrummen kan förändras utifrån behov för att skapa fokus och lugn och en hållbar miljö.

Om man räknar in både lärare och barn är skolan Sveriges största arbetsplats. Just därför är det viktigt att tänka på hur arbetsmiljön ser ut. Låt oss se till att den erbjuder bästa möjliga förutsättningar för lärande och trygghet.